Varför följa stigen, när jag kan gå där det inte finns någon stig och efterlämna fotspår?

Nu ska det alltså vara något av högsommar ute, men det jag ser är en molnig himmel och blåsten som tar tag i de fina träden utanför fönstret. Det är runt 16 grader i luften och det är väl ändå skapligt att det är uppehåll och att man kan vara ute utan att förfrysa.

Det har gått en vecka sedan sist, en vecka med mycket som fått mig att fundera över hur snabbt omvärlden kan förändras, men också en vecka som fått mig att inse att jag är en mycket stark person om jag bara ger mig fan på det. Jag får väl ta det i ordning annars blir det nog svårt att hänga med.

I helgen som passerade var det kongress för S-studenter och det var med blandade känslor jag entrade kongresslokalen på lördagen. Det var en sorts glädje för att äntligen skulle jag få se det som utgör förbundet igen och det är svårt att förstå att det redan gått ett år sedan sist. Det var också en sorts vemod då ny förbunsstyrelse ska väljas och jag själv valt att inte ställa upp för val på någon post. Jag vill dock passa på att tacka alla de som försökt få mig på andra tankar! Det värmer verkligen i hjärtat och jag hoppas att jag kommer fortsätta vara aktiv, men på andra sätt.

Det var en bra kongress med mycket debatter och åsikter. Jag blev avtackad och när Kajsa sa att jag är den i förbundsstyrelsen som varit utan tvekan mest privat och också anser att politik är privat så kände jag mig riktigt stolt! Jag står nämligen till 100% för den jag är och HBT politiken som jag ansvarat för är väldigt privat för mig då det rör mig i mitt liv hela tiden. Jag är nämligen inte som alla andra, jag passar inte in i den norm som finns i samhället och då måste jag se till att hela tiden synliggöra de problem som finns och det har jag gjort på varenda styrelsemöte med S-studenter och jag är stolt att förbundet t.ex. var först inom socialdemokratin att förorda civiläktenskap och även att vi varit aktiva i debatten. Jag är också stolt och tacksam mot de förbundare som deltagit under pride de två åren jag ansvarat för det och gjort det till en av förbundets höjdpunkter.

Jag vill dock också passa på att poängtera för de som inte känner mig så väl att jag driver inte bara HBT politiska frågor, men då dessa frågor inte tillhör det "normala" så sticker det kanske ut och tanken blir att det är det enda jag sysslat med….

I veckan har jag också varit orolig för min familj då min morbror ligger på sjukhus och är mycket dålig. Jag är orolig för min mor, morföräldrar, moster och morbror. Det tar på krafterna när någon i familjen mår dåligt och jag vet att vi alltid finns där för varandra, men det känns minst sagt motigt att sitta i Stockholm när jag borde vara i Malmö.

På jobbet är det också hela tiden förändringar. Sen jag började på kontoret för ett år sedan har 13 slutat/bytt arbetsplats och i måndags tog det hela priset då min chef samt en kollega meddelade att de kommer sluta efter sommaren. Då är det 4 stycken bara denna månaden som valt att gå vidare på sina vägar. Det är inte konstigt att man ibland knappt vågar gå till jobbet, vem vet liksom vad som sker efter denna helgen? Någon mer som ska sluta? Själv har jag beslutat mig för att sitta stilla i båten nu och se vad som händer och sker, men det känns bra att jag nu är fastanställd.

Detta är alltså anledningen till att jag helt enkelt inte orkat blogga. Jag har helt enkelt alldeles för mycket att skriva om, men jag kan inte kanalisera det hela och få ner det på pränt…jag vet bara att jag kommer sakna politiken och hoppas att jag lyckas bygga en plattform även här i Stockholm. Jag vet att min familj finns där för mig, men också för varandra, jag vet att jag har ett jobb något som är få förunnat i den kris som blåser över världen. Ja jag vet helt enkelt att jag kommer klara mig!

Ha en underbar midsommar därute så hörs vi!
MEGAKRAM Emil

Det är så mycket som snurrar i mitt lilla huvud just nu. Det huvud som utvecklats till att bli riktigt bra på att analysera, kategorisera och sedan arkivera. Det har funkat bra under studietiden, det funkar bra i förhållandet (eller ja till och från för förmågan kan också leda till överanalysering och egna tolkningar av problem som inte är problem förrens jag gjort de till ett problem), vilken jobbig parantes, inser att bara den skulle kunna leda till en halv magisteruppsats! Kanske skulle börja läsa psykolgi? Vad tycker ni, gjorde ju det på gymnasiet.

Åter till allvaret så är det en riktigt jobbig period just nu, jag har inte trivts riktigt på jobbet och sökt två andra jobb inom samma koncern, men kommit fram till att jag inte platsar på något av dem tyvärr. Jag får vara kvar där jag är och göra det bästa jag kan av det, vem vet det kanske blir bra tillslut?! Min mors bror är jättesjuk och ligger på sjukhus och jag blir galen för att jag inte kan göra något för att underlätta för min älskade mamma, mormor, moster, och inte minst min morbror!! Det är hemskt att bara se på och inte veta vad man ska ta sig till när man inte vet vad och varför som är problemet.

Själv sitter jag på tåget mot Göteborg och lyssnar på dansband för att försöka muntra upp mig själv. Det konstiga med dansband är nämligen för mig att oavsett hur ledsen, nere och trött jag är så får jag ett leende på läpparna av dansband. Det kanske beror på lyckliga barndomsminnen där det alltid spelas dansband i min morfars bil, det var på festerna med föräldrarnas vänner och ja det är liksom en del av min uppväxt.

By the way, det är underbart att se hur samhällene bara passerar snabbt i revy, nu passerade jag Gnesta (tror jag) och det är ett otroligt vackert landskap vi har i Sverige! Vilker underbart land vi har!!

Vad händer mer i livet? Ja ni märker att detta är ett rörigt inlägg, men nu skriver jag bara av mig och en glad nyhet är att David har köpt en ny vit bil som jag kallar snövit, det är en Seat Leon och vår första HELT nya bil. Känns både konstigt och roligt. Jag är glad över att se min älskling så glad över sin nya "leksak". Får se när jag får min i form av vår första lägenhet!

Jag kan bara komma fram till att jag trots att jag är nere, trött och pisst på det mesta egentligen har ett bra liv! Jag har en underbar familj, pojkvän som jag älskar otroligt mycket, bra bostad som vi båda trivs i och ett jobb att gå till varje dag. Det är inte alla som har allt detta och ändå mår man skit och gnäller över vissa delar ibland…

Ja det är synd att påstå att jag är direkt överaktiv här på bloggen, men jag tänker ofta på att skriva. Det är dock lite grejer som pågår just nu som jag inte kan skriva om i bloggen, men så fort det är något klart kommer jag självfallet att skriva det här. Det är i alla fall en utveckling som känns glädjande även om jag inte riktigt vet vad den kommer att medföra.

En annan glad nyhet är att David bestämt sig för att köpa en ny bil. Visst jag fick också säga vad jag tycker, men det är han som tagit besult och som också ska köpa så jag kommer få åka riktigt fint framöver. Det blev beslut om en Seat Leon efter att ha besökt de flesta bilfirmorna och tittat på bilar i den klassen vi var ute efter. Det är en miljöbil, vilket känns bra då man måste tänka på miljön. Sen att etanol kanske inte är världens bästa drivmedel det heller är en helt annan historia.

Annars mår jag riktigt bra just nu! Det funkar bra på jobbet, jag har lite att se fram emot, men också att sluta tänka på. Jag har mer och mer funnit mig i vad det är jag ska göra och vad jag inte behöver göra. Det finns ingen anledning att oroa sig över saker och ting som inte ligger inom ens eget ansvarsområde.

I helgen bär det av till Göteborg för kongress/konvent med S-studenter. Det är lite vemodigt att åka dit då jag efter denna helgen inte längre kommer vara HBT-ansvarig styrelseledamot i styrelsen utan blir en föredetting. Jag hyser dock mycket varma känslor gentemot studentförbundet och hoppas kunna fortsätta att engagera mig lite där. Jag kommer också att försöka engagera mig mer igen i politiken, inte minst i min områdesförening. Det är ju svårt att börja om på ny kula, men samtidigt spännande. Måste bara våga ta klivet ut i det dolda!

Annars händer det inte så mycket, snart semester och det ser jag fram emot! Blir en liten roadtrip och vad kan passa bättre med ny bil? Blir besök i Skåne, Halland, Småland och Västra Götaland som det ser ut just nu. Blir teaterbesök, slottsövernattning och en massa annat spännande tror jag.

Ha en underbar dag på er och om ni är i Stockholm så tänk på att det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder vilket jag märker som har vita jeans idag när det ösregnar! *ler*

Då har nästan en vecka gått sen förra inlägget och jag mår mycket bättre, det enda är att jag är grymt trött på morgnarna. Det hoppas jag dock ska lösa sig framåt veckan då jag inte vill vara som en zombie när klockan ringer. Idag var jag dock så pass viljestark att jag gick upp nästan direkt när radion började låta.

Idag är det en sådan seg dag när man inte riktigt vill vara vaken, men ändå av någon konstig anledning står och ler mot kunderna och hälsar dem välkommna. Det kommer nog bli en bra dag, men jag jobbar kväll och då kan det lätt bli lite segt.

Igår var det premiär för nypotatisen i det Adénska/Johannsonska hemmet och det var så gott! Vi åt lax, nypotatis och spenatsås till det. Tänk vad lättlagad mat kan vara utomordentligt gott. Ikväll ska vi bjuda vår kompis Per på sill och nypotatis, det måste innebära att sommaren äntligen är här. *Ler*

I helgen var vi hemma i Nybro och hälsade på min familj. Det var jätteskönt att se dem igen och att då ladda batterierna lite. Det var välbehövligt om jag säger så. Det enda som var lite trist var att jag inte fick möjligheten att träffa min farmor då hon inte var hemma när vi var där. Trist, men sånt som händer.

God förmiddag på er därute!

Här i Stockholm regnar det för närvarande och jag har lagt in två maskiner tvätt och skulle göra vad som helst för att vara frisk just nu! Visst jag är på god väg, men just nu är jag precis mittemellan om ni förstår vad jag menar. Jag är inte så sjuk att jag ligger deckad på soffan och inte kan ta mig för ett endaste dugg, men inte heller frisk så att jag kan stå och prata med kund efter kund på jobbet.

Det hela började när jag vaknade i måndags och insåg att det här kommer aldrig funka. Jag fick inte fram någon direkt röst och hur mycket näsdroppar jag än överdoserade så släpte det inte så jag kunde andas genom nästan. Det var med andra ord helt omöjligt att ens tänka på att ta sig till jobbet. I tisdags var det samma visa och det var inte ens en tanke på att jobba, men igår började jag känna mig bättre igen. På eftermiddagen började jag fundera på om det kanske släpper nu så att jag kan jobba som idag. Då slog huvudvärken till vid 21 ungefär och den satt i tills i morse. Nu har jag därför bestämt mig för att jag inte går till jobb förrens på måndag så att kroppen verkligen får tid på sig att bli frisk på riktigt. Annars är ju risken att man går och jobbar en eller två dagar sen är man sjuk igen och det vill jag inte. Jag vill ju bara bli frisk!

Det är som ni alla vet grymt trist att vara hemma och vara sjuk, Det är okay första dagen för då har man några filmer man inte sett, andra dagen börjar man med en bok man inte läst och som läses ut under dagen och dag tre likaså, men vad tusan gör man dag fyra? Ja det är där jag är nu och som sagt så ligger tvätten i maskinerna därnere. Det funkar att tvätta, men jag låter som att jag genomgått ett grymt träningspass när jag tagit mig upp och ner tre våningar i trappan. Konstigt hur man faktiskt påverkas i kroppen av att vara sjuk.

Nä nu ska jag ner och byta maskiner, men återkommer nog för idag blir det nog en bloggdag!

Kärlek vad är det? Vem är den menad för?
Är kärleken mellan dig och mig menad för oss?
Är det den sortens kärlek som varar för evigt?
Är det den som ska följa oss under vår tid här på jorden?

Många frågor kan det tyckas, men det är för att:
Du finns alltid i mina tankar
Du är den som ger mitt liv mening,
Den som ger mig inspiration,
Den som ger mig en underbar känsla i livet,
Du är helt enkelt den jag inte kan leva utan!

Jag vill bara ha dig nära när det är bra och dåligt,
Jag vill luta min kind mot din axel,
Jag vill vara nära så jag kan höra ditt hjärta slå,
Vill se ditt ansikte när du ler,
Jag vill att du ska vara nära så du höra mig säga att,

Jag älskar dig!

Började igår kväll läsa boken Familjehemligheter som är Niclas Ericssons romandebut. Var först lite tveksam till boken och jag tänker inte skriva en vanlig recension av boken utan mer skriva om några tankar och idéer som slog mig under tiden jag läste. Då jag inte är från Stockholm och inte bott här mer än i snart ett år så kände jag ändå väl igen mig i boken då mycket av handlingen utspelas kring de gator och vägar som jag går dagligen när jag går från Söder och upp till Hötorget och arbetet. Det är skoj när man läser en bok och lätt kan hänga med i vilka miljöer som personerna i boken rör sig i.

Det var också därför jag hajade till när man beskrev ett känt ”gayställe/porrbutik” på Regeringsgatan som var lätt omdöpt, eller när huvudpersonens expojkvän åkte till USA och blev känd porrskådis, vilket också har hänt i verkligheten. Detta gör att boken ger en känslan av att det händer här och nu, med riktiga händelser blandat med fiktion.

Det är en bok fylld av det som nog många bögar känner igen sig i, eller har åsikter om gällande sex på internet och i skumma källarlokaler. Om att ha en eller flera profiler på QX och andra gaycommunities samt om många tillfälliga sexkontakter. Boken driver också med folks fördomar och det är en kall och hård jargong i boken från ”straighta” personer. Författaren har verkligen lyckats göra en bra rundskrivning, men om själva historien tänker jag inte gå in på, men den är ganska bra den också!

Jag skrev igår att jag skulle gå på två museer under gårdagen samt att jag skulle gå en riktig långpromenad. Det blev inte riktigt som planerat, men nästan!

Det blev en långpromenad från Hammarbyhöjden med ett stopp utanför ett museum på söder som inte hade öppnat, därför beslöt jag mig för att gå vidare mot Riddarholmskyrkan och ett spännande möte med en från början medeltida kyrka. Det var inte riktigt som jag förväntat mig, men oj vad mäktigt ändå! Det beskrivs bäst som en kyrkogård inomhus där våra kungasläkter har sina familjegravar och andra framstående personer i historien har fått sin sista vila.

Det är också häftigt med alla dessa serafimerordenssköldar som täcker väggarna i lager efter lager. Det är Sveriges finaste order och när en ordensbroder/syster avlider så ringer kyrkklockan mellan 12-13 oavbrutet och detta är ända gången som klockan i kyrkan används.

Det som jag dock tycker är lite tråkigt är att vår nuvarande kungafamilj och generationen över dem valt att inte begravas i kyrkan utan vilar ute på Haga istället.

Efter mitt besök i den kalla kyrkan fortsatte promenaden lite på riddarholmen och där är underbart vackert! Det är det också i gamla stan där det igår var helt sjukt mycket turister, detsamma för hela Drottninggatan. Trillade in på ett fik och åt lite pasta till lunch och därefter gick jag och köpte en biljett till Änglar och Demoner.

Det var en riktigt bra film, bra mycket bättre än Da Vinci koden, med mycket fart och spänning. Det går dock aldrig att få till det exakt som i boken, men här var de bra nära enligt mig. På kvällen tog jag det lugnt och började läsa en bok som nu är i stort utläst, var skönt att gå och lägga sig tidigt och bara läsa!

Skriver mer senare!
Ciao

Japp idag är det jag som bestämmer vad jag vill göra och jag har tänkt att det ska bli en historisk dag. Ja kanske inte att den kommer gå till historien direkt, men den ska i alla fall gå i historiens tecken. Jag har nämligen tänkt vara lite kulturell idag och besöka två eller fler museer.

David har andra planer för dagen och därför har vi båda gått upp riktigt tidigt idag, ja det brukar vi i och för sig göra ändå för det är så underbart att kunna utnyttja hela dagen och inte sova bort merparten av den. Visst kan jag känna att jag ibland ändrat lite mycket i mina sovvanor därför har jag försökt att vara vaken lite längre än 22:00 om kvällarna för då är jag konstigt nog piggare på morgonen. Tror helt enkelt att jag behöver mindre sömn för att må bra än min älskling.

Idag ska jag alltså gå till Riddarholmskyrkan som är de svenska kungarnas gravkyrka och även Stockholms enda bevarade medeltida klosterkyrka. Minns jag inte fel är det väl Stockholms äldsta kyrka. Alla regenter från Gustav II Adolf till Gustav V (kungens farfars far) är begravda i kyrkan. Det enda undantaget är Gustav II Adolfs dotter, Drottning Kristina som faktiskt är begravd i Petruskyrkans krypta bland påvegravarna.

Det ska bli mycket intressant att se denna medeltida kyrka som främst är en grav- och minneskyrka utan någon församling. Detta medför att kyrkan t.ex. bara ringer i sina klockor vid de s.k. serafimeringningar som görs när en innehavare av serafimerorden avlider.

Återkommer med hur kyrkan var och vad jag mer hinner med att se idag! Jag hoppas alla ni andra också får en underbar dag i det underbara solvädret.

Idag fyller Davids storasyster Linda år!

Vill bara önska henne en underbar dag med nära och kära!

Stor kram från Emil

Detta är min sista krönika som förbundsstyrelseledamot i Socialdemokratiska studentförbundet och jag skulle kunna skriva om otroligt många saker, men det som inträffat sista veckan och idag har fått mig att lägga de tankarna åt sidan för detta är för viktigt för att inte skriva om.

Idag lördagen den 16/5-09 var det tänkt att det skulle genomföras en fredlig prideparad i Moskva, tyvärr hade den för fjärde året i rad förbjudits av polisen och polischefen har till och med hotat med att de som försöker genomföra en parad i Moskva ska ”slitas i stycken”. Moskvas borgmästare anser att de som är homosexuella är satanistiska och en prideparad skulle förstöra moralen i det ryska samhället samt utsätta moskvaborna samt de som är på besök i Moskva för att se på Eurovision Song Contest för fara. Det man då har missat i Ryssland är att en stor del av de som arbetar framför och bakom kamerorna och inte minst publiken är homosexuella som faktiskt till stor del drar runt ESC idag. Det är väl som med allt annat att så länge man inte visar vem man är så är det okay?

Trots förbudet samlades modiga människor på röda torget idag, men möttes av kravallpoliser och några arresterades och de som försökte prata med journalister blev bortförda. Jag undrar i mitt stilla sinne varför det är tyst från Sverige i dessa frågor? Varför kämpar inte den svenska regeringen för allas lika värde i omvärlden?

Det finns otroligt mycket kvar att kämpa för i Europa för att alla människor ska räknas som jämbördiga och det är en liten vinst att en domstol nu gett Riga Pride rätten att arrangera en prideparad och jag hoppas och ber för att den inte ska förstöras av intoleranta människor!

Hur ser det ut i Sverige då? Ja vi har kommit otroligt långt, men har fortfarande en bra bit kvar på vår vandring. En av de saker som jag tänkt mycket på senaste tiden är den svenska dubbelmoralen som Nanne Grönvall i sin låt Fördomar lyckats sätta fingret på. Där driver hon med många förbommar och ett stycke i låten är: ”det finns många som har svårt för lesbiska och gay, men det kan jag inte alls förstå, för mej är de okay(….)men varför måste de tala öppet om sin läggning överallt och deras rättigheter är väl ändå dalt?”

Typiskt den svenska mentaliteten där man ena sekunden säger att det är okay med homosexuella och de ska ju ha samma rättigheter som alla andra, men måste de gå och hålla varandra i handen på stan och hela tiden prata om att de är homosexuella. Det har hänt att jag fått frågan om jag måste hävda att jag är homosexuell för att provocera. Jag skulle inte i min vildaste fantasi vilja provocera någon med min läggning. Att jag blir kär i killar är sådan som jag är och nu när jag har en pojkvän som jag älskar otroligt mycket måste jag kunna säga i fikarummet på arbetet att jag och David ska åka till Ikea imorgon eller att vi ska göra ditt eller datt utan att det för den sakens skull måste betyda att jag behöver hävda att jag är homosexuell.

Om man vänder på det hela kan man fråga sig varför heterosexuella hela tiden måste hävda att de är heterosexuella. De pratar vitt och brett om sin familj, vad de hittar på osv., men det skulle aldrig ses som att de gång på gång pratar om sin heterosexuallitet. Gör jag dock samma sak så är det inte riktigt okay. Frågan är då om man ska anpassa sig till det heteronormativa samhället? Jag tänker då inte göra det, men jag får istället stå ut med att komma ur garderoben om inte dagligen så i alla fall någon gång i månaden och det kan vara nog så jobbigt!

Ja det finns som sagt mycket kvar även i det svenska samhället att kämpa för och därför behöver även vi fira och genomföra prideparader. Jag vet att det finns många som tycker att HBT människor fläker ut sig och spökar ut sig under paraden, men låt oss göra det då. Vet också att det finns många som undrar varför det finns en ”bög” vecka när det inte finns en ”hetero” vecka och till de kan jag bara säga att ni har i Stockholm 51 heteroveckor om året, vad gör det om ni låter oss ha en enda vecka där vi förhoppningsvis bara kan vara oss själva utan att behöva slås av tanken en enda gång att om jag håller min pojkvän i handen eller ger honom en puss så kanske någon slår ner mig. Tänk er att 51 veckor om året inte kunna visa sin kärlek utanför hemmets 4 väggar och sen får man chansen att åka till Stockholm och bara vara den man är en vecka. Det kan ladda om batterierna för många som inte lever utanför garderoben.

Vill avsluta med ett citat av Harvey Milk som var den förste öppet homosexuella mannen i USA att väljas på en politisk post och han sa ”om en kula går genom mitt huvud låt då den kulan gå genom varenda garderobsdörr”.  Tyvärr sköts han till döds 1978 på grund av sin kamp för homosexuellas och minoriteters rättigheter i USA. Det är med andra ord dags att vi låter den där kulan krossa alla garderobsdörrar och låter alla homosexuella komma ut ur garderoben utan att behöva tänka på att de inte är som alla andra! För varför ska vi bygga ett samhälle kring inskränkta normer när vi kan bygga ett samhäller kring människor?

Tänkte gå till jobbet idag som jag brukar på måndagar, men då kom magontet så jag kom bara till skanstull. Nu känns det lite bättre, men det är fortfarande inte bra….

Trist då jag hoppats på en fin promenad och sen är det inte så skoj att sitta på jobbet 1½ timme tidigare än när man egentligen börjar. Nu är det dock bara fyra minuter kvar tills det är dags och då ska man klä på sig leendet och sen gå ut och ha en riktigt rolig dag bland kunderna!

Hoppas att ni alla får detsamma!
Kram Emil

Igår var det söndag och den dagen bestod till största del av städning. Dock hann vi med lite annat också…. *ler*

Började med att komma upp riktigt tidigt igen, fattar inte varför jag är så morgonpigg på helgerna, men helt död på vardagarna? Om någon kan förklara varför så vore jag mer än tacksam! Jag började plocka lite och kände att det skulle vara skönt att bli av med tvätten, som tur är så hade David redan tänkt samma tanke och bokat tvättid på kvällen.

Vi åkte iväg och bytte bild med Per igen och han fick tillbaka sin älskade pärla och vi fick tillbaka vår fina bil (tycker jag i alla fall), men David är sugen på att byta bild nu av någon anledning. *ler* Det är ju lite mer problem med gammla bilar.

Jag vart rastlös också igår så då vart det träning på schemat. Packade väskan och åkte in till city för att träna. Det var riktigt skönt och vore bra om man kunde få det till en vana. Pratade lite med tränaren som var där och hon tyckte att jag skulle försöka komma två till tre gånger i veckan nu för det har börjat ske en utveckling. Låter intressant och faktiskt kan det bli lite eggande att faktiskt ta tag i det hela.

Under tiden jag var på gymet så fixade älsklingen därhemma med dammsugning, torka och fixa. Han passade också på att se lite på tv, då den slutade fungera när hans favoritserie var i onsdags. Sen vart det tvättkväll hela kvällen för mig, inte så jätteskoj, men skönt för själen. Så underbart att känna den underbara känslan när allt är klart.

För mer städning kan ni kolla i Davids blogg där han lägger upp både recept och städtips! Han ska dokumentera det mesta och om min blogg handlar mycket om känslor så handlar hans mer om praktisk vardag. Skoj det också!

Stor kram på er därute!

Idag vakna jag och var klarvaken runt 06:00 och funderade på att gå upp, men det känns alldeles för tidigt för en lördag så jag låg och morgna mig lite. Slummra lite och höll om David lite som mest låg och grymta och snarkade så förnöjt. Det är underbart att bara ligga och titta på den man älskar även om han för tillfället låg och sov.

Runt 08:00 fick det vara nog av detta och jag gick upp, satte på tvn och såg det sista av filmen vi började titta på igår, men som David (som vanligt när han inte gillar en film) inte ens ville se klart. Har jag börjat se en film oavsett hur dålig den är så brukar jag härda ut till slutet för man vill ju se vad som kanske kan bli bra?! Filmen hade dock sina små poäng och jag skrattade både en och två gånger. Mer var det tyvärr inte.

Därefter passade jag på att ta tag i middagsdisken sen igår och fixade iordning i köket, torkade lite och började fundera på frukost. Hörde hur David börja röra på sig och när han var på toa så passade jag på att skaka täcket, rätta till lakanet och bädda sängen. Öppna också upp och börja vädra i sovrummet något som görs i stort sätt varje morgon. Plockade också fram frukosten som fick bli rostade mackor, med marmelad och ost samt kaffe till David. Fattar dock inte hur man kan dricka något som luktar så illa, men det är ju inte mitt problem! *ler*

Nu har vi båda varit nere i förrådet och röjt och tänka sig, men vi fick faktiskt lite bättre struktur därnere och fick bort en hel kartong så nu finns där lite mer utrymme och det känns underbart. Hittade äntligen mina två fotografier som jag fått av min underbara vän Jan i USA, ska se om jag får lägga ut en bild av dem här när jag ramat in dem och hängt upp dem på vägen.

Jag vill så gärna åka över till USA och träffa henne en dag. Det är konstigt att man kan lära känna någon via bara telefon och mail och sen bor man på varsin sida om ett jättehav. Det var när jag höllt på med katter som vi lärde känna varandra för jag ville ha en katt från henne och hon en från mig och sen föll det sig så att vi båda la ner ungefär samtidigt. Lite komiskt, men vår vänskap har beståt om än sporadiskt så vet jag att hon alltid finns vid min sida och jag vid hennes.

Nu är David i duschen och sen är det min tur och därefter styr vi kosan mot Heron City och SF biogragen där. David har bestämt att vi ska se Star Trek och jag hoppas den är bra! Jag vill se Milk, men den kommer jag hyra när den kommer istället.

Ikväll blir det nog bara att ta det lugnt, men det ska bli underbart skönt det också. Det enda är att jag är så rastlös och det är mindre skoj, vet dock inte varför? Är jag det imorgon också så kanske jag drar in till stan och tränar lite. Får se vad som händer….

Stor kram till er därute

Jag har inte hunnit med att skriva så mycket på sistone, men allt rullar på. Ikväll är det samkväm med jobbet, men jag vet inte om jag riktigt är på humör för det! Känns som att det är en massa skit som jag går och tänker på och sen att luften på jobbet inte är den bästa gör sitt också….

Vart chockad igår när det ringde från Nordea kort och frågade om jag hade försökt att spela poker för fem tusen samma morgon. Det hade jag inte gjort utan någon hade kommit över mina kortuppgifter. Skönt att det vart spärrat och att inte en krona försvann, men också skönt att veta att banken hela tiden försöker ha uppsyn över vad som sker med korten samt att jag om någon tar pengar från det får ersättning, vilket inte sker om jag får kontanter stulna.

Därhemma är allt bara bra med katterna och älsklingen. Visst jag kanske har varit lite småirriterad då och då, men jag kan störa mig på småsaker ibland som att man inte kan prata med varandra. Det är inga stora saker det handlar om, men jag är väl krävande på att man pratar med varandra. Som igår när min älskling helt plötsligt börjar plocka fram underkläder och en tröja för att packa ner. Klart man undrar vart han är på väg och får som svar, ska träna imorgon. Jättebra och skoj att han börjar träna, men man kan väl åtminstone nämna att man funderar på det, eller är det för mycket begärt? Kanske är jag som pratar för mycket som brukar försöka berätta vad jag tänker och funderar på…hmm?

Jag ser fram emot helg igen och hoppas att jag och David hittar på något roligt. Tanken är att vi ska gå på bio någon dag i alla fall, vilket jag ser fram emot. Skulle vara roligt att göra någon liten utflykt också. Får se vad som händer! Några förslag?

Nä nu ska jag fortsätta att plocka här, men vi hörs
Over and out

Det är krävande, mycket krävande att öppna upp sig själv så totalt för en annan människa. Att sitta där och blotta sitt inersta. Det blir tårar, men också skratt och timmen går ibland olidligt långsamt och ibland så fort att man undrar om man verkligen varit där hela tiden.

Jag pratar såklart om mina besök hos kuratorn/psykologen som jag nu besökt åtta gånger. Det är svårt att beskriva de känslor som bubblar inom en ibland, men att få stöta och blöta med någon som faktiskt inte känner mig, inte dömmer mig utan bara lyssnar och försöker få en att vrida och vända på tankarna tills man själv vet vad man känner det är en ynnest.

Idag så pratade vi mycket om hur det fungerar i arbetslivet, hur mobbingen påverkat mig både positvit och negativt och jag har påbörjat ett asjobbigt arbete mot att bli en starkare och mer självsäker individ. Vi har också pratat om hur min osäkerhet samt saker som har hänt tidigare i mitt liv och i förhållanden har påverkat min osäkerhet på olika sätt och hur jag ska bearbeta detta. Hade ju inte tur med killar från början om man säger så, min första så kallade pojkvän bedrog mig mer än halva tiden vi var tillsammans med en annan kille. Andra var bara allmänt oseriösa osv. Detta har ju självfallet också påverkat hur jag tänker och reagerar idag. Klart som fan man är och blir svartsjuk ibland, men det får ju inte påverka ens liv alltförmycket.

Det där med svartsjuka är en otroligt jobbig sak att skriva om och kanske något jag inte ens borde skriva om, men det finns där och det är jobbigt. Jag kan ibland vara så vannsinigt avundsjuk på de som inte blir svartsjuka och för ett år sedan trodde jag att jag inte heller skulle vara det. Jag har i stort sätt aldrig varit det tidigare och det var väl därför jag var så blåögd med den första killen som bedrog mig, men efter det så finns det något inom mig som gör att jag är fruktansvärt osäker.

Nä ska inte ge mig in i detta mer, ville bara konstatera att det är skönt att han någon att prata med, jag är sådan som människa att jag behöver ha någon att prata med och om jag inte får det så mår jag helt enkelt jävligt dåligt.

Ha en underbar dag därute!
//Emil

God morgon,

Tänkte updatera er lite om gårdagen som var på ett sätt skitjobbig, men samtidigt avslutades med ett riktigt trevligt möte!

Det jobbiga var att luften på jobbet igår i stort tog slut, fråga mig inte hur det fungerar för det kan jag inte redogöra för, men man vet att luften är dålig/slut när man får migränliknande huvudvärk och ser stjärnor. I samband med detta har jag en kollega som är grymt frustrerande och jag blev i stort sätt tokig. Att jag i detta läge lyckas behålla lugnet är ett under i STOR bemärkelse!

Efter jobbet var jag så slut i skallen att jag inte visste vart jag skulle ta vägen, men jag hade lovat mig själv samt andra att vara med på pridemötet i LO borgen så det var bara att styra stegen ditåt och dessa trevliga människor fick mig att för en stund glömma bort det dunkande huvudet och tänka framåt mot den underbara sommaren. Det fick mig också att minnas hur skoj jag hade under förra priden och att jag tänker ha åtminstone minst lika roligt detta året!

Nä nu ska jag bege mig till kuratorn, återkommer senare!
Kram kram

God morgon på er därute!

Nu har jag varit uppe i snart 1h 30min och känner att det kanske är läge att skriva några rader om gårdagen…

Igår var det nämligen första maj och det tror jag ingen missade, det är ju en bra extra dag för ledighet tycker många och andra ser det som arbetarrörelsens högtidsdag nummer ett! Jag är en av de sistnämnda så att jag skulle gå i ett demostrationståg och lyssna till Carin Jämtin och Wanja Lundby-Wedin var en självklarhet. Något som också var en självklarhet var att få vara med och bevittna ett av de första bröllopen mellan två kvinnor. Det är ju från och med igår äntligen ingen skillnad på om det är två män, kvinnor eller en man och kvinna som gifter sig. UNDERBART om ni frågar mig och lite skoj att Alexandra och Åsa fick varandra denna underbara försommardag.

Hur var då talen? Ja jag måste säga att Jämtin blivit markant bättre på att få till sitt tal och det kändes som att socialdemokratin i Stockholm kommer att ryta ifrån mer framöver, vilket jag ser fram emot! Det var många bra saker som Jämtin pekade på som inte fungerar i vår vackra stad och som försämmrats under alliansens styre.

Sen kom då huvudtalaren Lundby-Wedin och jag måste säga att jag var skeptisk redan innan hon började tala, men oj vad jag ändrade uppfattning! Det var några få personer som försökte förstöra talet genom burop och krav på avgång, men som det framgår i tidningen så var det främst AFA och lite annat folk som stod för detta… Talet var ett av de bättre jag någonsin hört och retoriskt i stort sätt fulländat. Det var många med mig som tyckte att det var ett tal i Palmeklass och jag hoppas att detta kan bli startskottet på något stort!

På kvällen var det så förstamaj fest med hela arbetarrörelsen, tyvärr ville David inte följa med på detta, men festen var mycket trevlig ändå. Träffade många gamla vänner och bekanta, men lärde också känna lite nya människor. Det är skoj när man ibland kan samla arbetarrörelsen och nu var det inte bara sossar, utan även vänsterpartiser med. Inte helt fel att faktiskt träffas och umgås ibland. *ler*

Jag träffa på en gammal vän från kattsvängen som skulle ut och ta en drink med en annan bekant från kattsvängen så det var bara att gå vidare framåt midnatt. Fick med mig en av de nyfunna bekantskaperna och så begav vi oss till krogen där det blev många roliga disskusioner och när de stängde var det bara att knalla vidare till en gayklubb på söder där det dansades till tre någon gång… Otroligt skoj och jag lyckades att släppa alla tankar på annat och bara ha det skoj just där jag var. Tror också att alkoholen hjälpte till på traven och det var länge sedan, mycket länge sedan jag drack så mycket ute och visst jag blev full, men ack så skoj jag hade det!

Nä nu ska jag fixa lite härhemma för även om man har skoj när man är ute så kan man inte bara sova bort hela dagen, har redan diskat och nu ska jag hitta på något annat. David han sover fortfarande, men vill inte väka honom riktigt ännu.

Ha en underbar dag därute i vårsolen!
Kram

Står på jobbet och det har varit en hektisk dag…är värd denna veckan, vilket medför att man står upp hela tiden förutom en timmas lunch. Detta sker som sagt under en vecka och man har så ont i fötterna så det finns knappt när det börjar närma sig slutet på dagen. Jag börjar känna av det redan nu och jag slutar först vid 19, så man kan undra hur detta ska gå?

Det händer inte så mycket i livet just nu och jag är därmed också dålig på att blogga. Jag har hjälpt en kompis att se över sin privatekonomi, vilket förhoppningsvis leder till att han kan börja spara lite och få en buffert. Det är ju välbehövligt i dessa tider och oftast finns det utrymme för att åtminstone spara 100kr per månad.

Jag ser just nu bara fram emot kvällen, att få komma hem och ta en varm dusch och sen bara sjunka ner i soffan och inse att vi måste städa den…*suck* att vi inte köpte en skinnsoffa när det begav sig utan valde en i tyg som just nu bara suger åt sig allt katthår! Jag drog av den i morse och den lär vara minst lika hårig när jag kommer hem. Jag älskar mina katter, men ibland är jag så trött på allt hår att jag önskade att de inte kunde fälla! *ler*

Kommer inte på något mer att skriva just nu, men återkommer!
//E

I fredags var vi med jobbet på ett jätteljuvligt ställe där vi skulle äta gott, dricka gott och bara umgås och ha trevligt. Middagen var superb och det vart många glada skratt och tillrop. Det kändes bra att bara få umgås lite utanför arbetet och försöka släppa det som varit och börja om på ny kula. Efter maten var det kareoke för de som ville och vedeldad badtunna för resten. Jag passade på att bada och sen fick jag lust att basta. Väl i bastun var det lite väl kallt så jag hällde på lite vatten och det blev lite varmare, när jag sen skulle hälla på mer vatten så lyckas jag klumpigt nog att bränna hela handen på vattenångan! Där tog min trevliga kväll slut på en sekund.

Jag drog mig alltså tillbaka redan 22:30 och satt med handen under kallt vatten, jag försökte sova, men det var stört omöjligt och jag är idag fortfarande röd . Det svider och det bränner, men som tur var så blev det inga blåsor!

Annars har helgen varit bra, Davids två underbara systrar har varit på besök och även om jag varit helt slut så var jag med och åt på en underbar restaurang i Hammarbysjöstad och sen har jag vilat. Söndagen var en enda lång vilodag då jag invigde vår nya dammsugare samt tvättade det som fanns i tvättkorgen. Underbart att ha det rent och snyggt hemma!

Nä nu ska jag fortsätta att fixa lite här, men jag återkommer!