Varför följa stigen, när jag kan gå där det inte finns någon stig och efterlämna fotspår?

Lilla jag igen!

Har tänkt på en sak, kan en blogg bli för personlig?

Låg och tänkte igårkväll om jag kanske ibland lämnar ut mig själv och andra för mycket i bloggen. Jag läste igenom en del gammla inlägg, men kom fram till att det som står där är sådant som jag kan dela med vänner och jag berättar inte varenda detalju utan mer övergripande. Visst vissa inlägg går in på djupet, men det mesta är ju bara övergripande.

Jaja, en liten fundering bara, men jag tror jag skriver på då det alltid är skönt att skriva av sig!

Så har man varit på sitt första nämndsammanträde! Det var otroligt intressant och givande…. Det är svårt att ta in allt som det talas om på en gång, då många av ledamöterna är återvalda sedan en tidigare och vet vad som behandlas!

Jag blev idag vald som kontaktpolitiker för en av högstadieskolorna i kommunen samt invlad i ett programråd för ett handelsinriktat program på gymnasieskolan i stan. Ska bli jätteskoj att ta sig an frågor i kommunen gällande barn och ungdomar! Den nämnd jag sitter i utgör trots allt en stor del av kommunens totala budget samt har stor påverkan i kommunen gällande invånare som tar del av de beslut som fattas. Dock kommer jag inte att vara med och fatta några beslut då jag är ersättare.

Jag fick en underbar kommentar från en kille idag! Den värmer så mycket så jag kommer somna med ett leende på läpparna!

Ni som läser bloggen regelbundet vet att jag skrivit en hel del om vikt, självkänsla och utseendefixering. Jag känner mig oftast helt fel, men det har börjat bli bättre och jag börjar inse att jag inte längre är fet, utan faktiskt är söt! Jag väger 76 vilket inte är en övervikt för en kille på 1,79 (1,82 om vi tror passet)! Jag börjar också märka att skinnet drar åt sig även om det går långsamt och måste få ta tid!

Det jag ska komma till var att jag hade kopplat in cammen jag fått av en veterinär på jobbet och för att testa fick Viktor titta om det funka och det gjorde det. Nu när vi prata ikväll så säger han att jag inte gör mig så bra på bild då jag såg mycket finare ut på cammen, med ett sötare leende! Detta värmer ska ni veta! Vem vet, det kanske kan finnas en kille därute för mig ändå, nu när jag blivit bortvald av Micke!

Tänkte bara dela detta med er för det gjorde mig varm inombords!

God natt och sov så gott från en trött och mindre ledsen (efter den kommentaren) Emil

Det blir inte ett jätteinlägg idag!

Nu är det klart att jag hade rätt! Det var som jag befarade och trodde. Micke hittade någon som han valde att skatta högre än mig och jag tror och hoppas att han inser vad han går miste om! Jag tror att det är något som kunde bli riktigt bra som han väljer bort. Det är inget jag kan göra något åt eller påverka på något sätt. Jag kan bara inte förstå hur man kan få en sådan klockren kontakt som vi fick där man pratar dagligen i 4-6 timmar utan några som helst problem om allt mellan himmel och jord. Vi hade alltid något att prata om och att jag fick de känslorna jag har på så kort tid trodde jag inte var möjligt! Jag tror och hoppas att han inser vad det är han har valt bort och jag kan fortfarande inte förstå att han kunde ändra tanke så oerhört fort!

Jag hoppas att jag i alla fall på något sätt gjorde ett avtryck i hans liv och jag känner till en hel del av hans innersta tankar och hemligheter och de kommer jag ju självklart att hålla för mig själv, men även det visar på att det ändå fanns något mellan oss, frågan är bara om jag klarar att ha honom som vän när jag hyser starka känslor för honom. Det återstår att se framöver, jag kommer inte vara den som tar kontakten även om jag vill! Bollen ligger hos honom och när han känner att han kan så får han höra av sig. Vem vet, det nya förhållandet kanske inte ens håller så länge, eller så är det helt rätt och håller i många år, vad vet jag!?

Hursomhelst så gör jag allt för att inte se mig som en förlorare i det här, det är inte jag som valt bort honom! Det är han som valde bort mig och väljer bort den chans att bygga något fint som kanske fanns mellan oss! Det som är svårt med förhållande i gayvärlden är att de tyvärr är kortvariga då de allt som oftast endast bygger på en gemensam faktor, nämligen att vi attraheras av män och sen utseende. Jag kände att jag hade mer än detta med Micke då vi kunde mötas och finna likheter hos varandra på så oerhört många andra plan! Det var inte sex som var en fokus detalj utan det var allt annat som det pratades om, underbart skönt!

Jag kommer sakna dig Micke, men det är som sagt ditt val, ditt besult, din åsikt! Du vet var jag finns och jag hoppas att du inte försvunnit för alltid!

Kram Emil

Ja det kan man fråga sig med tanke på det som händer i mitt liv! Det är gång på gång som jag blir sårad och nu är det väl så igen! Jag kan inte säga att det är så ännu för han har stängt av mobilen…. Jag vet inte varför, men det är inte normalt beteende och jag kommer gå igenom vad som hänt för att få skriva av mig. Jag sitter och gråter som vanligt, jag tror jag gråter för alla svåra stunder i mitt liv för det känns som att jag inte gråtit så mycket som jag gjort under 2006 och 2007 har inte börjat bättre!

Ska ta det från början…. Allt började den 24/1 och det kan ni läsa om i föregående inlägg då jag prata med "gubben" och sen på kvällen så sände han det där smset. Sen dess har det varit tyst från honom, förutom ett svar på ett sms igår där han skrev att han satt på lektion och avslutade med en . Jag hoppades på att han skulle ringa idag, men inte ett ljud så efter upprepade inspelningar på en telefonsvarare och lite sms så skrev jag: "Väljer du att inte ta mina samtal? Jag börjar bli riktigt orolig om det har någon betydelse?". Svaret kom nästan direkt och han svara då: "Nä förlåt emil om jag är ett svin just nu men jag ringer dej imorgon och förklarar allt för dej!", varpå jag skriver: "Just nu leker du med mina känslor. Lika bra att ta det direkt, om det är som jag befarar så är det lika bra. Jag ringer om inte du gör det. Kram". Jag ringer efter 5 minuter och det är upptaget och är så i över 20 minuter och sen så när det väl blir ledigt igen så svarar han inte. Jag ringer ett par gånger, men han väljer att inte svara och stänger av sin telefon. Jag sänder då ett sista sms där jag skriver: "Nu vet jag inte vad jag ska göra. Vad är det Micke? Hör av dig! Fattar inte vad som hänt. Varför vänta till imorgon? Kram". Jag vet inte vad det är som pågår, men jag har en otäck känsla om att han bara väntar på hur han ska tala om att det är över för min del. Att jag varit något för skojs skulle, eller som jag hört tidigare någon som kan hålla en sällskap, eller liknande. Sen lär väl det vanliga; "vi kan väl vara vänner" komma.

Jag vet inte om det är såhär det ligger till då han väljer att inte prata med mig, men jag mår jättedåligt över detta och jag förstår inte varför han utsätter mig för denna psykiska press. Vad får han ut av att vänta några timmar till? Varför bryter han bara kontakten helt och vägrar svara? Det har hänt en gång tidigare som ni vet och då var det att han gick för fort fram i sig själv och att jag också gjorde det, men så är inte fallet nu! Vi har pratat som vanligt i flera timmar och allt var jättebra när vi prata på morgonen för några dagar sedan förutom att jag var sjuk. Jag fattar ingenting!!!!

Jaha så har man varit hemma från jobbet hela dagen. Jag blev som jag befarade sjuk och har knappt kunnat andas idag. Det har varit heltäppt i näsan och jag känner hur bihållerna börjar täppa igen. Haft feber också och jag mår alltid skit när det inträffar….känner mig bara liten och gnällig just nu, men så får de vara.

Jag har pratat med "gubben" i morse och det var jättetrevligt, även om jag mest kraxade och han sa att han skulle komma hem tidigt så jag hade hoppats på att höra av honom. Det har bara varit upptaget hela kvällen, så jag sände ett sms och fick efter några timmar svaret att något hade hänt och att jag inte skulle vara orolig. Han sa också att han skulle höra av sig imorgon, jag hoppas på att han hör av sig imorgon för oavsett vad han skriver så blir jag orolig.

Jag hoppas att jag mår bättre imorgon, men med min tur lär det få bli ett par dagar innan jag är "fit for fight" igen! Imorgon fyller mamma år också så jag hoppas att jag kan åka dit utan att vara halvdöd!

Nä nu ska jag ta en dusch och se om det hjälper med att få fria luftvägar, sen blir det sängen och försöka sova!

Kram och god natt!

Idag är inte min dag Jag började dagen med att försova mig, blev väckt av Anna på jobbet när hon ringer och frågar om jag sover gott! Det är så pinsamt att försova sig, men jag har kommit fram till att jag har tagit på mig för mycket jobb och skola på en gång. Det fungerar inte att jobba massor och sen försöka sig på 42p så jag har idag bestämt mig för att inte ta projektledningskursen på 10p utan nöja mig med de andra poängen.

Det är underbart att jobba i alla fall. Jag känner att det är jätteskoj att få vara igång igen och jag får mer tider en jag kan ta just nu så behovet och saknaden efter mig måste vara stor… *ler*

Jag håller på att bli sjuk….jag vill inte, jag hatar att vara sjuk! Har tyckt synd om "gubben" nu sen vi lärde känna varandra för att han haft förkylning och bihållsinflammation. Jag sände till och med upp lite tabletter som hjälper till att tömma bihållerna och nu har jag nog åkt på samma sak själv. Kan det smitta via telefonen? Jag tror inte det, men vem vet.

Jag ska skriva lite om vänner också… Vad är en vän? Är det någon därute som reflekterat över det? Jag får ofta höra att jag kan skatta mig lycklig som har så många vänner, men har jag det? Jag är inte lika säker för det beror på hur det deffinieras. Visst har jag många kompisar som jag känner ganska bra och pratar med till och från, men hur många nära vänner har jag? Ja ni vet sådana man kan dela allt med från minsta lilla skitsak till världens undegång ungefär. Jag har en handfull sådana vänner som jag kan lita på till 110%, men det är inte mer än en som jag pratar med dagligen. Jag umgås inte jättemycket med någon på fritiden då de flesta av mina vänner finns utspridda i landet och det är väl det jag saknar i form av vänner. Det är att ha någon att umgås med på kvällarna, någon att ta ett glas vin med, någon att se en film med och ja ni vet bara finnas till med. Låter nästan som att jag pratar om en pojkvän och visst så kan det vara men skillnaden är att en riktigt nära vän har man inte sex med och det har man med en pojkvän! Jag vill ha en pojkvän också och jag hoppas att det inom en snar framtid finns någon för mig, men det ligger i ödets händer som det är nu….

Annars har det nog inte hänt så mycket i livet sen sist….pratar en hel del i mobilen med "gubben" på sistone, men det blir ju också ett smtal om dagen med Markus såklart så vi får updatera varandra om vad som omkring oss!

Jag kan väl säga att jag på nytt har paus från qx….ja jag vet det är mycket pauser som inte varar så länge. Det gör inget att de är korta och denna gången har jag inte det för att jag blivit sårad utan för att jag helt enkelt inte finner tiden att sitta där. Jag har en trevlig kille jag pratar med och jag har mina vänner samt fullt upp med skola och jobb!

Jag kan nämna också att jag fått min iPod nu från USA! Det är jätteskoj och jag har snart lagt in alla mina och föräldrarnas skivor och jag är uppe i ca 1500 låtar så lite skivor har vi allt….även om det inte är som många andra!

Nä nu är det sängen för mig!
God natt på er alla därute!

Ja vad ska jag säga!? En JÄTTESTOR sten har lämnat mitt hjärta! Jag är glad igen och nu kan jag le åt situationen och skriva om den här… Jag måste bara säga att det inte är lätt att vara singel!

Ja vad är det då som har hänt? Ja jag har ju inte skrivit på några dagar och det är nog väl det…. Vem vet vad jag kunde ha hasplat ur mig i så fall?! :S För ett par dagar sedan pratade jag med "gubben" på msn, han hade uppträtt (i mina ögon) konstigt och jag fick känslan av att han funderade över sina känslor. Detta var ju fallet och han skrev häromkvällen på msn att han hade funderat och sen kom det som jag väntat på att han ville att vi skulle börja om från noll. Jag missuppfattade allt och fick det till att han inte ville ha med mig att göra och han sa att jag inte skulle se det som att han dissa mig. Det var precis den uppfattningen jag fick!

Idag ringde han och det visade sig att vi egentligen inte är på annat plan än tidigare, vi ska ta det lungt, en dag i sänder och se vad det mynar i. Att han är en go kille det kan jag säga utan problem redan idag och jag ser så fram emot att träffa honom.

Nu räcker det för denna gången!
Kram

Jaha klockan närmar sig halv tre på natten och jag borde sova sedan länge! Wera ligger och spinner på min vänstra sida längs armen och Irma på den högra sidan nere vid höften så det gäller att inte röra sig för mycket så att de vaknar och går vidare! Jag skulle ge vadsom för att ha en speciell kille sovande brevid mig just nu. Det är visserligen bara några dagar kvar tills han kommer och hälsar på och jag hoppas så innerligt att det kommer att kännas lika bra när vi ses som det gör när vi pratar med varandra i telefon. Det är ju alltid svårt att veta hur en annan person är och jag har mer eller mindre varit livrädd för att jag ska återigen ska bli sårad! Han har lovat att inte såra mig, men det är ibland svårare att hålla än att lova, tyvärr!

Jag fick jobba över idag och slutade först klockan 20:00 och då hade Debbie bjudit hem mig på lite fika! Jag fick jättegoda rostade mackor med ost och tomat, över det hade hon kryddat med en pepparmix som var bland det godaste jag smakat på länge så jag är glad att jag fick en hel burk med mig hem så att jag kan testa det mer! Vi såg en film om den elfte september 2001 också, fy tusan vad otäckt det är att se något som är verklighetsbaserat! Vi konstaterade att vi faktiskt vet vad som hände just den dagen, då vi tänker tillbaka! Jag jobbade på djursjukhuset och hade slutat för dagen, när jag kom ut i bilen så kom en extra nyhetssändning och jag sprang in på jobbet för att få på tvn och det var om jag inte missminner mig vid det tillfäkket det andra planet flög in i world trace center!

Jag har haft en överläggning med mig själv idag gällande mitt drömmande om att få dela livet med någon, jag måste nämligen försöka inse att ensamheten inte är så hemsk som den kan verka och faktiskt inte är ett statiskt tillstånd. Det finns någon för mig därute, frågan är bara vem han är och när han eller jag ska finna varandra. Kan det vara så att mina böner blivit hörda och jag har lite tur så att den rätta är killen som kommer och hälsar på snart? Ja vem vet, ijag vet vad jag känner i alla fall om det…..

Nä nu ska jag sova, god natt på er alla därute i cyberrymden!

Där kom det! Valberedningen för socialdemokraterna kallat till presskonferans idag klockan 14:00 och då kommer Mona Sahlin att föras fram som kandidaten för ordförandeposten! Tänk om det ska bli som jag sa från början att Mona kommer igen och tar posten! Det återstår att se vad som händer i Mars för än är inget klart, det är först när kongressen haft sin omröstning som vi kan vara säkra.

Idag så jobbar jag på djursjukhuset och det är nice att vara tillbaka och göra små gästspel då och då. Jag jobbar gärna med djur och jag bara älskar att jobba med mina underbara kollegor! Många roliga disskusioner, patienter och dess ägare blir det under en dag. Blir nog att arbeta här under sommaren också tror jag….

Skolan har upprop idag så jag får väl dit på lunchen och visa mig så att jag blir registrerad….ska läsa företagsekonomi 41-60p, projektledning 1-10p, Webdesign 2p samt Aktiekunskap 1-10p. Ska bli skoj, men krävande.

Nä nu får man väl börja jobba igen!

Ha en bra dag!

Jag mår så bra just nu! Det känns som att det mesta bara är på topp!

Det ska bli underbart att få gå i Kalmar igen, bara att vara i lokalerna igår fick mig att känna mig som en ny människa! Att gå förbi ett lärarrum och höra att någon är glad över att se en. Att träffa klasskompisar och andra studievänner som hejar och ser glada ut över att se en. Det värmer faktiskt i själen!

Jag är också glad över att jag har vänner som är underbara, ska iväg och fika med några av dem nu så jag får allt "speeda" på lite om jag ska hinna i tid!! Det blir nog sallad för min del, försöker ju komma ner de där sista kilona nu!

Att få höra att man är mysig och att någon tycker om en, kan det göra att hela livet förändras? Jag vet inte, men det är i alla fall ljuvligt den tid det varar och varför gå och vänta på att det ska ta slut när man kan njuta av det här och nu?

Träningen ska flyta på som vanligt och jag ska på ett pass idag är tanken med Emma och sen om Sanna kommer med vet jag inte? Josse är där i alla fall och det är alltid skoj att komma iväg och träna. Gör mig liksom glad det också för jag känner att jag investerar i mig själv!

Det enda som kan tynga mig är att jag måste göra en skriftlig oponering och den ska göras denna veckan för sen hinner jag inte med det… Den fick jag på mitt bord för att tågen som SJ fått problem med inte går till Växjö som de ska! :S

Sex…ja det alla pratar om att de saknar så mycket, är det fel på mig för att jag saknar närheten mer? Jag vill ha en mysig middag med någon, se en film och bara kramas, pilla runt i håret och mysa! Ja ni vet vad jag menar!

Sist men inte minst så läste jag i Aftonbladet idag att Mona är önskad av folket som är S-väljare som partiledare! Kan det bli bättre? Nu hoppas jag att inget kommer i sista sekund och slänger om hela kortleken igen!

Så känslorna kan verkligen förändras snabbt från att vara nere och jättedassig till att av många olika anledningar känna sig helt uppåt!

Nä nu måste jag springa!!

Over and out!

Jag vet inte vad det är som gör att jag svävar på små rosa moln! Kan det vara att jag håller på att bli kär? Jag trodde inte att jag skulle få uppleva detta igen, men nu känns det så! Jag försöker hålla mig på jorden och inte ta ut någor i förskott, för det är ju aldrig bra att gå händelserna i förväg. Det gör så in i helvete ont om man gör det och sen upptäker att det bara var som det kändes; för bra för att vara sant. Kan detta vara det jag gått och hoppats och drömt om?

Jag pratade ännu en gång med honom ikväll, han är sjuk stackaren och har varit det nästan sen vi började prata med varandra i telefon. Han har inte lyckats smitta mig via telfeonen i alla fall, det är väl allt en fördel? Det som gör mig så glad är att vi tenderar att ha samma åsikter om ganska mycket, även om där finns en och annan meningsskiljaktighet mellan oss. Vi delar t.ex. inte samma politiska åsikt, men vad gör det? Då föder det bara tillfällen för disskusion som leder till att vi lär känna varandra ännu bättre.

Jag kan väl bara säga som så att jag nu räknar dagarna tills jag får stå där på Kalmar Central och möta honom vid bussen! Jag hoppas innerliget att det kommer att kännas lika ljuvligt när jag får krama om honom, som jag inbillar mig just nu att det kommer att göra! Jag hoppas också att han kommer att uppfatta mig som den kille han tror att jag är via telefon och mail så att han inte blir besviken! Det där klicket måste ju finnas där, inte sant?!

Nu ska jag avsluta genom att berätta att jag nog är lite knäpp! Ja jag vet att jag inte ska säga så om mig själv, men jag har tagit på mig att läsa 42 poäng nästa termin (en normal termin är 20 poäng!) och samtidigt då eventuellt ha funnit en underbar kille som jag vill spendera all tid med, hur ska det gå? En fördel är det i alla fall och det är att han måste plugga jättemycket på sitt håll också.

Nä nu är det sängen!
God natt och sov gott på er alla därute, själv ska jag sova och förhoppningsvis drömma gott!

Jag kom på att jag glömt en sak när det gäller självkänsla, men också musik och så mycket annat! Det finns en låtskrivare som heter Py Bäckman och jag vet inte om hon är så känd för gemene man som t.ex. Ingela "Pling" Forsman, men hon har skrivit många underbara låtar också! Jag kan nämna bland annat "Vandraren", "Laglöst land", "Det sista du ser" och "Brudrovet" som alla framförs av Nordman. Hon har också skrivit låten som jag tänker beröra i detta inlägg nämligen "Gabriellas Sång" som också är soundtrack till filmen "Så som i himmelen". Filmen är i regi av Kay Pollack och den blev nominerad till inte mindre än 8 guldbaggar och 1 oscar för bästa utländska film.

Filmen blev en tittarsuccé och "Gabriellas Sång" en höjdare som låg inte mindre än 68 veckor på svensktoppen under åren 2004-2006. Den framförs av Helen Sjöholm, som enligt mig har en av de absolut rösterna i Sverige!

Så varför denna långa utläggning över en enda låt och en enda textförfattare? Jo för att denna textförfattare har lyckats sätta fingret på känslor som många av oss kan relatera till! Jag kan känna att jag faktiskt kopplar ihop mycket av mig själv med låten och att jag känner att jag också vet vad det är för liv jag vill leva till viss del. Jag har låtit det livet sova under så många år och det är nog därför jag helt plötsligt blivit som uppslukad av ensamheten, av att känna mig övergiven och illa behandlad av gayvärlden ena stunden och sen andra stunden bara känna helt tvärtom, allt går otroligt fort som en enda bergochdalbana!. Jag känner att jag kommer att lyckas bara jag inte försöker styra livet för mycket, eller gå ner mig för mycket i dalarna, då jag egentligen har fina vänner runt om som bryr sig om mig och värdesätter mig högt! Jag har faktiskt en familj som alltid har och alltid kommer att finnas där för mig liksom släkten på båda mor och fars sida!

Vad är det jag drömmer om då? Ja jo det är ju en kille som värderar mig lika högt som jag värderar honom. En kille som faktiskt vill ha mig just för att jag är jag och att han anser att det är just det han letat efter och att han känner att WOW han är helt underbar. Jag vet man ska inte drömma för mycket, men ibland får man låta sig drömma även om det rör känslor! Sen kan jag väl också konstatera att det är konstigt hur viktigt detta med att dela livet med någon har blivit. Jag hade tidigare andra prioriteringar som låg så mycket högre än det, men det är som bortblåst!

Kärleken är och har nog aldrig varit lätt och jag börjar förstå mina tjejkompisar som säger att de inte kan förstå sig på killar, för killar är mysko på många sätt och vis och så svåra att förstå sig på! Det är alltså inte ens lätt för killar att förstå sig på killar! Det är oftast så att man säger att killar är så lätta att förstå för de dricker öl och tittar på fotboll. Det är bra mycket mer än så och jag kan väl säga som så att många killar är bra på att gömma sig bakom en fasad, en fasad skapad av förväntningar och hur man ska vara och bete sig. Kan det vara därför gaykillar oftast har så många tjejkompisar för vi är inte intryckta helt och hållet i mallen för hur en kille ska vara, vi är ju inte som alla andra!

Samtidigt som jag drömmer om detta med kärlek, så är jag livrädd för vad den innebär! Jag är rädd för att jag kommer att bli sårad så djupt igen, jag är rädd för att jag kanske kommer att vara svartsjuk och då inte för att jag har anledning att vara det utan mer för att jag kommer att vara livrädd för mista den igen. Jag har ju varit med om det tidigare, då sa jag till mig själv att jag måste ha fel när jag hade känslan av att han var otrogen men det kan han väl inte vara, oj vad fel jag hade! Dock inte om otroheten, felet var att jag inte trodde på min känsla och att jag sen lät det gå så långt som jag gjorde! Det skulle bara varit att sätta ner foten och markera att nu jävlar är det inte okay längre, det kom men för sent!

Sen när jag ändå är inne på någon typ av bekännelse av mitt liv så kan jag nämna sex, självkänsla och självförtroende. Ska vi börja med självförtroende så tror jag inte att det är så jäkla dåligt längre för jag vet att jag kan stå för vad jag tycker, tänker och gör! Jag vet att jag är den jag, i alla fall när jag framträder i rollen som yrkesverksam djurvårdare och kostrådgivare. Självkänslan däremot, som inte alls är samma sak som självförtroende är det inte lika lätt med. Det är den jag arbetar och ska arbeta stenhårt med nu och framöver. Boken jag köpte till mig i julklapp har hjälpt mig att inse att jag hade rätt om självkänslan, jag uppfyller alla de tecken som finns på sviktande självkänsla! Jag kan nämna en sak som fick håret på armarna att resa sig och det är att jag när jag jobbar går runt med tankar på att ingen får komma på vilken bluff jag är, att jag inte kan något mer än någon annan, att jag inte borde få beröm osv. Det är tydligen självkänslan som gör detta….och jag ska nu säga åt mig själv varje gång den känslan dyker upp på jobbet att jag faktiskt inte är en bluff på jobbet, jag är däremot bra på det jag gör, riktigt bra!

Sen lova jag att avsluta med sex, men det blir inte avslutningen utan mer ett led mot slutet! Jag har ju många gånger deklarerat att jag inte gillar one night stands och KK relationer och det är jag väl inte heller längre så det är inte därför jag nämner det. Det jag däremot är lite nervös för är att jag helt plötsligt börjat inse att jag i det stora hela inte har någon direkt erfarenhet inom det! Varför ska jag då börja tänka på det helt plötsligt? Ja jag vet inte eller jo jag kanske vet, men jag kan väl säga som så att jag hållit mig borta från sex utanför en relation, men samtidigt har jag också hållit mig borta från att dra lärdom och testa på lite olika saker. Det är inget jag ångrar då jag fortfarande tror att jag mått dåligt efteråt om jag testat det, men nu har jag ju inte det och hur kan jag då veta att jag hade mått dåligt? Jag säger inte att jag ska testa det heller, men jag resonerar en massa fram och tillbaka med mig själv om det hela och då blir det ibland såhär!

Nä nu får det väl ta och vara nog! Låttexten till Gabriellas sång ska ni däremot inte få missa! Den är helt underbar och jag hoppas att den ännu mer kommer att kunna passa in i mitt liv snart! Jag vill också känna att jag är här och mitt liv är bara mitt och jag vill känna att jag levt mitt liv!

"Det är nu som livet är mitt
Jag har fått en stund här på jorden
Och min längtan har fört mig hit
Det jag saknat och det jag fått

Det är ändå vägen jag valt
Min förtröstan långt bortom orden
Som har visat en liten bit
Av den himmel jag aldrig nått

Jag vill känna att jag lever all den tid jag har
Ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever, veta att jag räcker till

Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske jag hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar

Jag vill leva lycklig för att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag

Jag är här och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans
Jag vill känna att jag levt mitt liv"

Over and out!

Ja plugget i nationalekonomin alltså! Det är segt, långtråkigt, svårt och helt omöjligt att känna sig motiverad till att plugga mikroekonomi inom nationalekonomin. Det måste vara det absolut tråkigaste jag någonsin har pluggat på högskolan/universitetet! Nu kan jag förstå varför till och med vissa lärare inom företagsekonomin tycker att det är tråkigt! Jag ska bara klara denna tentan för jag kommer inte ha orken att göra om den… Skulle jag kugga är jag ju såklart tvungen, men nä va tråkigt!

Annars i livet då? Ja det är väl helt okay får jag säga! Jag är trött, men det är ju så när man pratar i telefon halva nätterna… Varför det blir så kan jag inte säga, mer än att det är underbart att en person kanske fallit för mig som jag kanske fallit för honom.  Det återstår att se när vi träffas om några veckor. Kan knappt bärga mig! Som han sa igår: "det känns inte som jag ska ner och träffa dig första gången, utan mer som att jag ska ner och träffa dig igen", ganska gott betyg känner jag!

Jag har också gått ner lite till, känns underbart och vågen stannar numera på 77,5 kg, vilket måste väl anses vara helt normalt? Jag har om jag går ner till 75 innan mars minskat 30 kg på ett år! Jag börjar faktiskt inse att jag har något här att vara stolt över, jag har faktiskt helt själv gått in och tagit över rodret i mitt liv på den punkten! Allt jag behövde var lite vägledning och känslan av att kilona försvinner sakta men säkert är en underbar känsla. Däremot så blir det ju lite skin utav det hela och det är väl det som gör att jag fortfarande känner mig tjock…men sen när jag tänker efter så är det faktiskt bara nio månader som gått sedan starten och jag måste få ge min kropp tid att anpassa sig inför de nya förutsättningarna. Kan andra så kan jag är mitt resonemang och jag är fan ingen dålig kille! Den som får mig på kroken kan nog skatta sig lycklig och jag tänker försöka att öka självkänslan så mycket det går, men samma sak där det tar tid!

Nä nu ska jag ta och försöka plugga igen även om det tar mot!

Puss och kram på er därute!

Jag får ju inte glömma Mona!!

Jag hoppas att ni har sett att mitt distrikt äntligen ställer sig bakom Mona öppet! Nu hoppas jag att inget kan stoppa hennes framfart mot ordförandeskapet! Detta är vad vi behöver och jag hoppas på ett starkt stöd som ställer upp bakom denna kvinna!

Wanja har ju också uttalat sig positivt liksom andra tunga tongivande socialdemokrater!

Jag säger bara en sak; om Mona vinner då ska jag säga: "Vad var det jag sa!"

/Emil

Alltså ibland vet jag inte om jag drömmer eller om jag är vaken! Det känns så i alla fall, har fått nypa mig i armen både en och två gånger sista dygnen! Jag har från ingenstans känns det som fått en sådan kontakt som jag inte trodde skulle hända mig igen!

När jag träffa Thomas första gången så var det över en fika och därefter så kom vi att höras på telefon, det blev långa samtal uppåt 6-7 timmar de två första gångerna och därefter en sisådär 1-2 timmar om dagen under tiden vi umgicks och hade kontakt.

Jag trodde som sagt inte att jag skulle uppleva det igen, att träffa någon som man så otvunget och fritt kan prata med och det känns som om det gått 1 minut, men i själva verket är det 1 timma eller till och med 3-4 timmar som passerat, men nu har detta då inträffat! I gårkväll ringde han vid 23, eller kanske lite tidigare, och vi la på närmare 03:00! Det är svårt att avsluta ett samtal med honom och det bara flyter på i oändligheten. Det är så underbart att känna att vi är på samma våglängd och att vi förstår varandra även om vi kan driva lite om det där med förståelse eller undermeningar som inte sägs, men när det påtalas leder det till skratt!

Jag hoppas att det denna gången inte är en dröm som jag snabbt väcks upp ur för att ännu en gång stå ensam kvar! Det finns en tankeställare som säger att: "vi bestämde oss för att hoppa i vattnet, jag hoppade, men du valde att stå kvar" och denna gången hoppas jag innerligt att om jag hoppar så hoppar du efter!

Det finns känslor från min sida som är minst vänskapliga, om det är kärlek kan jag inte svara på ännu då jag fortfarande tror på att möte måste till för att veta säkert. Det är visserligen mer personligt med telefon än med internet och msn, men det är fortfarande inte samma sak som att personkemin kommer att stämma när man möts! Oftast gör den det och jag tror att det blir så i det här fallet!!

Han är en sådan kille som jag faktiskt börjat fundera på om de finns, rolig, smart, trevlig, kvick, underfundiga kommentarer, lättpratad, social och främst av allt är att han också vet hur det kan vara i gayvärlden och den svåra labyrinten man ska leta sig fram igenom och förhoppningsvis en dag träffa den rätta!

Samtidigt är jag livrädd för att träffa honom på riktigt, inte för att jag är rädd för honom, utan mer för att jag är rädd för vad han ska tycka om mig! Jag vet att utseende inte är allt i mina ögon och han säger detsamma! Jag vill och ska ju tro på det, men ändå finns där den där elaka rösten i huvudet som säger, glöm inte bort Philips kommentar om att söka en i din egen viktklass, eller andra killars kommentarer om vikten och utseendet. Tänk om han bara vill vända i dörren och åka hem igen? Själv är han som de flesta andra killar smal och det kommer jag också att vara en dag, men vägen dit ska man inte jäkta på! Var sak har sin tid stämmer faktiskt ganska bra!

Sen kan jag passa på att nämna att jag pratade med Viktor igår lite kort på msn och han har fått upp känslan igen för tävlandet, så nu har han köpt en ny häst som är jättefin! Ser fram emot att någon dag få se den! När det gäller känslorna där så är jag fortfarande ute och svävar utan att veta A eller B! När det är så tror jag att det är bäst att hålla sig till vänskap och jag tror det är där jag hamnar i denna situationen….

Nä nu ska jag inte tråka er mer om nattliga samtal med ljuvlig kille samt ågren över min obeslutsamhet vad det gäller känslor!

Däremot tänker jag tråka er lite om träningen Var på Åsas friskispass igår och jäklar i min låda vad hon drev på oss! Jag var helt slut, är detta den nya typen av medelpass? Nej inte för Åsa som haft det hela förra terminen, men Marina har ju också börjat med ett jobbigt pass nu och det är faktiskt skoj att känna hur svetten pärlar sig i pannan! Ikväll blir det spinning för andra gången i mitt liv och jag hoppas att det är skoj samt att jag pallar med det! Ska bli mer av spinning nu framöver så jag får upp flåset riktigt mycket!

Nu bär det av till bibblan för att plugga så att jag kanske klarar sista tentan i Växjö! Tänk vad skönt om jag kan slippa läsa där snart! Saknar Kalmar och mina vänner och lärare på BBS så jättemycket! Det är inte förrens man har mist något som man verkligen ser vad man haft och uppskattar det på ett annat sätt! Nu kan jag komma tillbaka med andra ögon och faktiskt uppskatta BBS för det de är; SKITBRA med trevlig personal!

Over and out från en nu bra mycket positivare Emil! Isn’t it lovely?!

YES DÄR SATT DEN!!!!!!!!

Jag klarade tentan! Jag är så lycklig så det finns inte!

Nu ska jag sväva fram resten av dagen och jag är så GLAD! Kan jag vara inne i en bra period, eller börjar Emil komma fram igen!?

Vilken boost för självförtroendet, är inte så trög ändå!

Kram kram och YES igen!

Vart ska jag börja denna morgon, eller ja det är förmiddag, men Emil kom i säng vid halv sex i morse så han är lite sömnig fortfarande!

Igår så var det ju tenta och den var då inte lätt ska jag be att få tala om, jag blev grymt frustrerad över att jag kände mig så oförberedd som jag gjorde. Hade pluggat massor, men ändå kändes det som om jag inte kunde ett endaste dugg… Jag hoppas så innerligt att jag inte kuggar denna tentan för jag vill inte vara fast i Växjö längre än nödvändigt! Jag börjar ju snart i Kalmar igen och det ska bli så underbart skönt!

Uppsatsen i mikroteorin börjar bli klar och ännu en gång har jag och Karin gjort ett strålande jobb, om jag får säga det själv. Jag satt igår och läste igenom allt ännu en gång och det slog mig att både jag och Karin älskar att leka med språket när vi skriver uppsatser. Det är ju en helt annan typ av språk som används i en akademisk uppsats och värdeord är i stort sätt helt förkastligt. Jag liksom Karin är också grymt känsliga för ord som t.ex. så som används alltför ofta utan mening! Jaja nu är den i stort sätt klar, en läsning till sen är jag nöjd och det hoppas jag lärarna blir också!

Sen har vi gubben som jag valt att kalla honom i rubriken, en av anledningarna till att jag var vaken till fyra, resten av den vakna tiden var mitt eget fel! *ler* Han kom från ingenstans, visst vi har haft sporadisk kontakt på msn, men aldrig något mer än det. Jag pratade så med honom i telefon för första gången i Måndags och jäklar vilken trevlig ung man! Det samtalet flöt på utan problem och det fanns hela tiden något att prata om. Inte krystat eller tråkigt på något som helst sätt och vis. Sen igår så ringde han och vi prata i 40 minuter och det var jätteskoj tills det bröts, han ringde upp igen och då språkades vi ytterligare två och en halv timme! Fråga mig inte vart tiden tog vägen men helt plötsligt så var det natten! Konversationen fortsatte sen på msn av någon outgrundlig anledning tills vi båda konstatera att nej nu var det sängen. Vi får väl se vad det kan bli av detta, han är en ny vän sålångt är allt grönt i alla fall!

Nyår då, ja jag har ju pratat en del med Viktor och jag börjar nog mer och mer känna honom som en vän, vet inte varför och det ska väl inte ifrågasättas heller. Det kan vara som så att det där klicket som jag inte riktigt kände är kärleken som säger ifrån. Jag är lite vilsen i mig själv just nu och jag vet inte riktigt vad jag känner. Kanske har jag lite ågren också för att det gick så långt och vi hamnade i säng inte bara en utan två gånger. Han är en jättegullig, jättecharmig kille som absolut kan bli en mycket god vän! Oj där fick jag användning för alla de värdeord som Karin deletat för mig under dagen igår!

Det blir ju träning ikväll klockan 20 med Emma, Sanna och några till tror jag! Dagen ska vara på bibblan och plugga inför tentan…Den är den 20/1-07 så jag har panik!

Skriver kanske senare igen!

Kram och have a great day!

Ja då har man lyssnat på Adam och Gry på radion och det brukar inte vara det program jag har på, men idag så var tydligen den kanalen inställd på väckarklockan som började spela radio på högsta volym vid 07:00 för att jag skulle vakna. Idag hade de Liza Marklund i studion och det finns nog ingen svensk författare som jag gillar så mycket som henne! De böcker hon skriver är gastkramande och jag tror inte det finns en enda av hennes böcker som tagit mig mer än en helg att läsa, för ofta tar det bara en dag. Det finns bara en författare till som är som henne för mig och det är John Grisham som också skriver helt underbara böcker!

Jag är uppe tidigt idag för jag måste plugga och det är så in i skogen tråkigt! Jag bara ogillar nationalekonomi och jag hoppas att jag klarar tentan imorgon och om 2 veckor så att jag är av med skiten. Jag ska aldrig någonsin mer läsa något som har med mikroekonomi att göra…det är bara trist och jag finner ingen som helst motivation. Det jag gör istället är att jag har dagar som går åt till ingen nytta och jag måste verkligen ta tag i pluggandet då jag faktiskt tar min kandidatexamen till sommaren. Därefter blir det ett år till sen är magistern som i en liten ask och jag ska ut på den hemska arbetsmarknaden. Det är med skräckblandad förtjusning som jag ser fram emot det, jag hoppas på att ja gkan få en trainee plats på NORDEA som jag har tänkt söka.

Vikten, ja vad ska jag säga om den? Är nere i 78,8 kg så jag närmar mig den vikt jag hade innan jul och sen ska jag ner till 70 innan mars är tanken. Ja jag vet att det är nästan 10 kg och att de sista kilona är de som tar längst tid, men visst vore det skoj om jag gick ner mina 35 kilo inom loppet av ett år.

Träning, ja det har då legat på is sen den 20/12 då jag åkte ner till Malmö. Ska dra igång med det på onsdag är tanken för då är tentan avklarad och det är dags att bara försöka få lite luft innan tentaplugget inför nästa tenta drar igång.

Nä nu ska jag faktsikt ta och plugga igen, slut på pausen för det ska ju faktiskt inte vara mer än plugg idag!

Kram kram och ta vara på er därute

När jag ändå är igång och filosoferar lite negativt så kan jag riva av detta också! Det handlar om fördomar i allmänhet och gayvärlden i synerhet såklart!

Jag vet att vi alla någon gång har hört att vi homosexuella vill bli accepterade som de vi är och att alla med en fördomsfri och öppen attityd alltid är välkomna i HBT-världen, men är det verkligen så fint som vi säger?

Jag vet att vi alla homosexuella och ja faktiskt heterosexuella också vill bli accepterade för de vi är och vad vi är (även om jag hatar att skriva på det sättet!) och vi vill väl alla runt om i världen få leva våra egna liv utan att fördomar ska få förstöra eller trycka ner oss i skorna? Då kommer vi till det jag anser vara så konstigt med gayvärlden och det är att jag om jag ska vara ärlig och uppriktigt aldrig någonsin mött så otroligt många fördomsfulla människor sen jag kom ut som homosexuell och fick en större kontakt med bögar från olika delar av Sverige!

Detta är förstås otroligt sårande för mig som människa då jag håller starkt på individens eget värde och för mig bygger fördomar på okunskap. Kan vi då hävda att homosexuella har okunskap om homosexualiteten? Nej knappast troligt så vad är det då som gör att bögar är så otroligt fördomsfulla mot andra bögar och inte bara det utan även mot hetero- och bisexuella! Det är bara att titta inne på QX där det gång på gång uppmanas att heterosexuella ska förbjudas därinne, varför ska det förbjudas? Tänk om en heterokompis till mig vill vara med, ska han eller hon inte få vara det i så fall? Vad har vi för rätt att leka polis? Jag kan däremot bli riktigt sur när heterosexuella killar (för det är främst killar) skriver på sina sidor att de inte vill få meddelande från killar, men ändå har de helnakna bilder på sig på ett gaycommunity?! Det var i och för sig inte det jag skulle skriva om utan mer om utanförskapet och fördomarna som homosexuella hyser mot andra homosexuella.

Jag har länge tänkt på dessa fraser om att vi vill bli accepterade av omvärlden, att vi vill bli omtyckta för de vi är osv. Ja men hur ska omvärlden kunna göra det när vi inom HBT-världen inte ens själva kan ge oss acceptans?

Jag menar inte att det inte skvallras eller bedöms inom heterosexuellas relationer och kretsar, men jag levde som heterosexuell till början av förra året, det vill säga 23 år av mitt liv och jag har då aldrig någonsin ens varit i närheten av allt det skvaller, avundsjuka, bedömning av utseende, smutskastning osv. som jag har fått uppleva på sista tiden. Vad säger detta om oss egentligen?

Jag skulle vilja säga att jag kan dra en hel del paralleller mellan gayvärlden och kattvärlden för det är ungefär samma sak. Vi ler och är glada mot varandra när vi ses och så fort vi kan så baktalar vi personen ifråga. Du kan inte riktigt veta vem som är vän och vem som är fiende och rätt vad det är så sticker vännen din dig i ryggen med en kommentar, handling eller liknande och vi kan börja undra vad det är för värld vi lever i.

Vi homosexuella måste soppa rent framför vår egen dörr innan vi kan begära att någon annan ska göra det framför sin! Det är faktiskt inte rätt att kasta sten i glashus när vi först kan öppna dörren och kasta ut stenarna där. Det vi måste börja med är att se vad det är vi håller på med och börja inse att allt inte handlar om sex!