Varför följa stigen, när jag kan gå där det inte finns någon stig och efterlämna fotspår?

Det blev inte att jag tog mig tid att skriva någonting mer igår. Det var en skön dag då jag och älsklingen bara slappade, vilket var otroligt skönt efter en intensiv vecka!

Förra veckan var det äntligen Pride i Stockholm, något som både jag och David sett fram emot. Det som hägrat mest och som vi sett främst fram emot var Schalgerkvällen. Den blev dock en besvikelse i många bemärkelser, men det återkommer jag till för jag tänkte försöka sammanfatta veckan dag för dag!

På måndagen var det invigning av festivalen i kungsträdgården, vilket i mina ögon var ett riktigt smart drag av prideorganisationen. Det kostade nämligen inget att se invigningen som det gjort tidigare när den varit på Skansen. Invigningen gick vi på tillsammans med Stefan och väl där stötte vi på Alexandra (Hbt-sossen) och hennes fru Åsa. Det föll sig därför naturligt att vi tillsammans banade oss fram mot schenkanten och fick riktigt bra ståplats. Väl där så dök efter en stund Stefan och hans pojkvän Christoffer upp och anslöt till oss. De hade inte köpt något veckopass och var osäkra på om de skulle till pridepark överhuvudtaget, något jag tyckte verka trist!

Tisdagen och Onsdagen vart det seminarier i pridehouse och jag tog det bara allmänt lugnt, var en runda i pridepark också medans David var "prideledig" och laddade inför Torsdagen och Schalgerkvällen. Christoffer och Stefan hade under tiden kommit fram till att de skulle köpa biljetter och Christoffer letade upp mig på facebook och undrade om vi ville komma och förfesta lite med dem. Lät jättetrevligt och vi behöver ju lära känna lite nya människor i Stockholm så varför inte? Det vart skittrevligt och vi var laddade inför en helkväll i parken avnjutandes schlager. Tyvärr blev det inte som förra året när den ena överraskningen efter den andra dök upp på scenen. Nu blev det mer fyra timmars segdragen coverspelning med ett och annat guldkorn! Det var nämligen bandet Schlagerfeber som skulle fixa schlagerkvällen i år och det var en massa medleyn och covers från dem på kända schlagerlåtar, dock inte alla så populära i gayvärlden! Man borde känna till sin målgrupp?! Sen däremellan så kom det en och annan känd artist, men bara från det senaste årtiondet! DÅLIGT om jag får säga vad jag tycker! Dock var det skoj att se Alexander Rybak, denna charmiga norske gutt!

På fredagen skulle det vara 90-talskväll, mingel fixat av ingen mindre än Irmeli Krans (den alltid like charmanta polisen!) och umgänge med Christoffer och Stefan (ja vi terrade varandra hela priden!). Vi började med minglet och det var superfixat med dricka, kallskuret och otroligt trevligare officerare som serverade oss. Jag träffade många gamla bekantskaper, men också några nya och det var underbart att vi gick med vänner så att David hade någon att prata med när jag snurrade runt och minglade! På kvällen blev det en sväng i parken för att se slutet av 90-talskvällen och E-types uppträdande (hans röst är inte den bästa längre..) och när det var slut hängde vi med hem till Christoffer och Stefan och satt och prata lite innan vi märkte att klockan var över ett på natten, tänka sig David var nästan piggare än mig! *LER*

På lördagen var vi slitna och det var dags för den stora paraden. För första gången hade jag kommit fram till att jag inte skulle gå i paraden utan faktiskt se den som publik, något jag aldrig gjort tidigare. Jag ångrar mig inte en sekund även om jag kände mig lite som en svikare för att jag inte tågade med s-studenter och hbts genom stan! Det som gjorde störst intryck på mig var när RFSL tågade fram för de som inte har möjlighet att fira pride, eller ens vara öppen med sin läggning. De var alla klädda i svart med tryckta t-shirts med orden "Marching for Those Who Can’t", deras munnar var igenklistrade med silvertejp och först i tåget fick ett antal personer som kistbärare, bärandes på en svart kista med röda rosor på locket. Detta synintryck blev för mycket för mig, det var så många känslor inom mig så jag fällde både en och två tårar! Jag kan ibland känna att man slås för lite här i Sverige när man i vissa länder döms till döden bara av att känna som jag, men samtidigt så har vi massor kvar att göra i Sverige och deffenetivt i Världen!

På lördagskvällen var det avslutningsframträdande och Marit Bergman börjar bli en ny idol, för tidigt att säga ännu, men jag gillar hennes stil på scenen och även hennes röst från och till. Får se om jag vänjer mig mer vid henne, men årets pridelåt är SUPERBRA!

Nä detta får räcka från årets pride och jag är glad att vi lärt känna lite nya människor!

Det är den första tanken som slår mig nu när jag för första gången sedan midsommar försöker få ihop ett inlägg. Jag har funderat på att lägga ner bloggen och bara skriva dagbok. Det som från början var en blogg där jag kanaliserade all den mörkerhet som finns inom mig (och säkerligen hos de flesta av mina medmänniskor också) har blivit svår att uttrycka här på sistone. Är det för att jag mår mycket bättre eller är det annat som spelar in? Jag tror det är många faktorer till det, dels mår jag mycket bättre och har funnit mig själv på ett helt annat sätt, men jag har också börjat fundera på vad folk tänker, tycker och anser om det som skrivs. Något som inte berört mig tidigare. Därför är jag just nu vid ett vägskäl där jag aningen fortsätter, eller helt enkelt slutar skriva.

Får se vad som händer, men jag hade ju inte skrivit detta om jag redan bestämt mig så troligen kommer bloggen finnas kvar och då har jag ju faktiskt en skyldighet att se till att den updateras. Därför ska jag försöka att hålla efter den bättre med inlägg! *ler*

Vad har då hänt sen jag skrev sist? Ja det har hänt en massa roliga saker! Jag och David har varit på semester med vår nya bil. Vi började med att åka till mina föräldrar för att lämna katterna där och hälsa på. Irma har nämligen haft en livmodersinflammation precis innan semestern och har därför blivit akutkastrerad, vilket känns mycket trist, men hon mår toppenbra nu! Hos mamma och pappa var det som vanligt jättetrevligt och de hade en massa målare där som har fixat till deras hus.

Från föräldrarna bar det vidare till Simrishamn där Davids föräldrar campade och vi stannade där nästan en hel vecka. Det var riktigt mysigt, men rummet vi hyrde var litet, trångt, DYRT och förbannat lyhört! Det blev dock ändå en trevlig vistelse och mina samt Davids föräldrar fick för första gången ses och det vart riktigt lyckat!

Från Simrishamn bar det sedan av till Malmö där vi träffade en del av min släkt och bara njöt av den underbara staden och slutligen åkte vi till Jönköping och umgicks med Davids släkt för att sedan komma hem igen till Stockholm och en underbar vecka med pridefestival. (Den kommer det mer om i ett annat inlägg).

Det har med andra ord varit mycket släkt på denna semestern också, något som inte är negativt då jag och David är väldigt familjekära. Dock hoppas jag på att vi nästa år kommer på en lite bättre planering av semestern och dess utformning.

Nä nu ska jag in i duschen och därefter kommer jag att skriva om priden!

Ja det är synd att påstå att jag är direkt överaktiv här på bloggen, men jag tänker ofta på att skriva. Det är dock lite grejer som pågår just nu som jag inte kan skriva om i bloggen, men så fort det är något klart kommer jag självfallet att skriva det här. Det är i alla fall en utveckling som känns glädjande även om jag inte riktigt vet vad den kommer att medföra.

En annan glad nyhet är att David bestämt sig för att köpa en ny bil. Visst jag fick också säga vad jag tycker, men det är han som tagit besult och som också ska köpa så jag kommer få åka riktigt fint framöver. Det blev beslut om en Seat Leon efter att ha besökt de flesta bilfirmorna och tittat på bilar i den klassen vi var ute efter. Det är en miljöbil, vilket känns bra då man måste tänka på miljön. Sen att etanol kanske inte är världens bästa drivmedel det heller är en helt annan historia.

Annars mår jag riktigt bra just nu! Det funkar bra på jobbet, jag har lite att se fram emot, men också att sluta tänka på. Jag har mer och mer funnit mig i vad det är jag ska göra och vad jag inte behöver göra. Det finns ingen anledning att oroa sig över saker och ting som inte ligger inom ens eget ansvarsområde.

I helgen bär det av till Göteborg för kongress/konvent med S-studenter. Det är lite vemodigt att åka dit då jag efter denna helgen inte längre kommer vara HBT-ansvarig styrelseledamot i styrelsen utan blir en föredetting. Jag hyser dock mycket varma känslor gentemot studentförbundet och hoppas kunna fortsätta att engagera mig lite där. Jag kommer också att försöka engagera mig mer igen i politiken, inte minst i min områdesförening. Det är ju svårt att börja om på ny kula, men samtidigt spännande. Måste bara våga ta klivet ut i det dolda!

Annars händer det inte så mycket, snart semester och det ser jag fram emot! Blir en liten roadtrip och vad kan passa bättre med ny bil? Blir besök i Skåne, Halland, Småland och Västra Götaland som det ser ut just nu. Blir teaterbesök, slottsövernattning och en massa annat spännande tror jag.

Ha en underbar dag på er och om ni är i Stockholm så tänk på att det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder vilket jag märker som har vita jeans idag när det ösregnar! *ler*

Kärlek vad är det? Vem är den menad för?
Är kärleken mellan dig och mig menad för oss?
Är det den sortens kärlek som varar för evigt?
Är det den som ska följa oss under vår tid här på jorden?

Många frågor kan det tyckas, men det är för att:
Du finns alltid i mina tankar
Du är den som ger mitt liv mening,
Den som ger mig inspiration,
Den som ger mig en underbar känsla i livet,
Du är helt enkelt den jag inte kan leva utan!

Jag vill bara ha dig nära när det är bra och dåligt,
Jag vill luta min kind mot din axel,
Jag vill vara nära så jag kan höra ditt hjärta slå,
Vill se ditt ansikte när du ler,
Jag vill att du ska vara nära så du höra mig säga att,

Jag älskar dig!

Igår var det söndag och den dagen bestod till största del av städning. Dock hann vi med lite annat också…. *ler*

Började med att komma upp riktigt tidigt igen, fattar inte varför jag är så morgonpigg på helgerna, men helt död på vardagarna? Om någon kan förklara varför så vore jag mer än tacksam! Jag började plocka lite och kände att det skulle vara skönt att bli av med tvätten, som tur är så hade David redan tänkt samma tanke och bokat tvättid på kvällen.

Vi åkte iväg och bytte bild med Per igen och han fick tillbaka sin älskade pärla och vi fick tillbaka vår fina bil (tycker jag i alla fall), men David är sugen på att byta bild nu av någon anledning. *ler* Det är ju lite mer problem med gammla bilar.

Jag vart rastlös också igår så då vart det träning på schemat. Packade väskan och åkte in till city för att träna. Det var riktigt skönt och vore bra om man kunde få det till en vana. Pratade lite med tränaren som var där och hon tyckte att jag skulle försöka komma två till tre gånger i veckan nu för det har börjat ske en utveckling. Låter intressant och faktiskt kan det bli lite eggande att faktiskt ta tag i det hela.

Under tiden jag var på gymet så fixade älsklingen därhemma med dammsugning, torka och fixa. Han passade också på att se lite på tv, då den slutade fungera när hans favoritserie var i onsdags. Sen vart det tvättkväll hela kvällen för mig, inte så jätteskoj, men skönt för själen. Så underbart att känna den underbara känslan när allt är klart.

För mer städning kan ni kolla i Davids blogg där han lägger upp både recept och städtips! Han ska dokumentera det mesta och om min blogg handlar mycket om känslor så handlar hans mer om praktisk vardag. Skoj det också!

Stor kram på er därute!

Idag vakna jag och var klarvaken runt 06:00 och funderade på att gå upp, men det känns alldeles för tidigt för en lördag så jag låg och morgna mig lite. Slummra lite och höll om David lite som mest låg och grymta och snarkade så förnöjt. Det är underbart att bara ligga och titta på den man älskar även om han för tillfället låg och sov.

Runt 08:00 fick det vara nog av detta och jag gick upp, satte på tvn och såg det sista av filmen vi började titta på igår, men som David (som vanligt när han inte gillar en film) inte ens ville se klart. Har jag börjat se en film oavsett hur dålig den är så brukar jag härda ut till slutet för man vill ju se vad som kanske kan bli bra?! Filmen hade dock sina små poäng och jag skrattade både en och två gånger. Mer var det tyvärr inte.

Därefter passade jag på att ta tag i middagsdisken sen igår och fixade iordning i köket, torkade lite och började fundera på frukost. Hörde hur David börja röra på sig och när han var på toa så passade jag på att skaka täcket, rätta till lakanet och bädda sängen. Öppna också upp och börja vädra i sovrummet något som görs i stort sätt varje morgon. Plockade också fram frukosten som fick bli rostade mackor, med marmelad och ost samt kaffe till David. Fattar dock inte hur man kan dricka något som luktar så illa, men det är ju inte mitt problem! *ler*

Nu har vi båda varit nere i förrådet och röjt och tänka sig, men vi fick faktiskt lite bättre struktur därnere och fick bort en hel kartong så nu finns där lite mer utrymme och det känns underbart. Hittade äntligen mina två fotografier som jag fått av min underbara vän Jan i USA, ska se om jag får lägga ut en bild av dem här när jag ramat in dem och hängt upp dem på vägen.

Jag vill så gärna åka över till USA och träffa henne en dag. Det är konstigt att man kan lära känna någon via bara telefon och mail och sen bor man på varsin sida om ett jättehav. Det var när jag höllt på med katter som vi lärde känna varandra för jag ville ha en katt från henne och hon en från mig och sen föll det sig så att vi båda la ner ungefär samtidigt. Lite komiskt, men vår vänskap har beståt om än sporadiskt så vet jag att hon alltid finns vid min sida och jag vid hennes.

Nu är David i duschen och sen är det min tur och därefter styr vi kosan mot Heron City och SF biogragen där. David har bestämt att vi ska se Star Trek och jag hoppas den är bra! Jag vill se Milk, men den kommer jag hyra när den kommer istället.

Ikväll blir det nog bara att ta det lugnt, men det ska bli underbart skönt det också. Det enda är att jag är så rastlös och det är mindre skoj, vet dock inte varför? Är jag det imorgon också så kanske jag drar in till stan och tränar lite. Får se vad som händer….

Stor kram till er därute

Jag har inte hunnit med att skriva så mycket på sistone, men allt rullar på. Ikväll är det samkväm med jobbet, men jag vet inte om jag riktigt är på humör för det! Känns som att det är en massa skit som jag går och tänker på och sen att luften på jobbet inte är den bästa gör sitt också….

Vart chockad igår när det ringde från Nordea kort och frågade om jag hade försökt att spela poker för fem tusen samma morgon. Det hade jag inte gjort utan någon hade kommit över mina kortuppgifter. Skönt att det vart spärrat och att inte en krona försvann, men också skönt att veta att banken hela tiden försöker ha uppsyn över vad som sker med korten samt att jag om någon tar pengar från det får ersättning, vilket inte sker om jag får kontanter stulna.

Därhemma är allt bara bra med katterna och älsklingen. Visst jag kanske har varit lite småirriterad då och då, men jag kan störa mig på småsaker ibland som att man inte kan prata med varandra. Det är inga stora saker det handlar om, men jag är väl krävande på att man pratar med varandra. Som igår när min älskling helt plötsligt börjar plocka fram underkläder och en tröja för att packa ner. Klart man undrar vart han är på väg och får som svar, ska träna imorgon. Jättebra och skoj att han börjar träna, men man kan väl åtminstone nämna att man funderar på det, eller är det för mycket begärt? Kanske är jag som pratar för mycket som brukar försöka berätta vad jag tänker och funderar på…hmm?

Jag ser fram emot helg igen och hoppas att jag och David hittar på något roligt. Tanken är att vi ska gå på bio någon dag i alla fall, vilket jag ser fram emot. Skulle vara roligt att göra någon liten utflykt också. Får se vad som händer! Några förslag?

Nä nu ska jag fortsätta att plocka här, men vi hörs
Over and out

Det är krävande, mycket krävande att öppna upp sig själv så totalt för en annan människa. Att sitta där och blotta sitt inersta. Det blir tårar, men också skratt och timmen går ibland olidligt långsamt och ibland så fort att man undrar om man verkligen varit där hela tiden.

Jag pratar såklart om mina besök hos kuratorn/psykologen som jag nu besökt åtta gånger. Det är svårt att beskriva de känslor som bubblar inom en ibland, men att få stöta och blöta med någon som faktiskt inte känner mig, inte dömmer mig utan bara lyssnar och försöker få en att vrida och vända på tankarna tills man själv vet vad man känner det är en ynnest.

Idag så pratade vi mycket om hur det fungerar i arbetslivet, hur mobbingen påverkat mig både positvit och negativt och jag har påbörjat ett asjobbigt arbete mot att bli en starkare och mer självsäker individ. Vi har också pratat om hur min osäkerhet samt saker som har hänt tidigare i mitt liv och i förhållanden har påverkat min osäkerhet på olika sätt och hur jag ska bearbeta detta. Hade ju inte tur med killar från början om man säger så, min första så kallade pojkvän bedrog mig mer än halva tiden vi var tillsammans med en annan kille. Andra var bara allmänt oseriösa osv. Detta har ju självfallet också påverkat hur jag tänker och reagerar idag. Klart som fan man är och blir svartsjuk ibland, men det får ju inte påverka ens liv alltförmycket.

Det där med svartsjuka är en otroligt jobbig sak att skriva om och kanske något jag inte ens borde skriva om, men det finns där och det är jobbigt. Jag kan ibland vara så vannsinigt avundsjuk på de som inte blir svartsjuka och för ett år sedan trodde jag att jag inte heller skulle vara det. Jag har i stort sätt aldrig varit det tidigare och det var väl därför jag var så blåögd med den första killen som bedrog mig, men efter det så finns det något inom mig som gör att jag är fruktansvärt osäker.

Nä ska inte ge mig in i detta mer, ville bara konstatera att det är skönt att han någon att prata med, jag är sådan som människa att jag behöver ha någon att prata med och om jag inte får det så mår jag helt enkelt jävligt dåligt.

Ha en underbar dag därute!
//Emil

Jag trodde det skulle bli hemskt, satt kvar på jobbet och väntade på att få komma iväg på mötet med S-studenters styrelse. Det näst sista mötet inför kongressen och jag känner en hel del ångest när jag inser att nu är det snart över för min del. Då är jag inte längre en del av styrelsen för studentförbundet och jag kommer sakna det massor! Jag har inte varit så aktiv sista månaderna då det varit mycket med jobbet, relationen och sen att bo i en ny stad.

Jag var också lite upp och ner i mina känslor av andra anledningar, men jag kan säga som så att samtalen med beteendevetaren har verkligen gett mig verktyg till hur jag ska tänka. Jag tog mig med andra ord igenom den svårigheten och var på ett glatt humör nästan hela tiden. *ler*

Förutom styrelsemöte så var jag och David och köpte en ny hylla att ha i hallen och idag kommer Per som är vår vän och allt i allo och hjälper oss att hänga upp den samt spegeln vi köpte när vi var i Jönköping. Det är så spännande att få se hur det kommer att se ut när det är klart.

Jag vill också passa på att skriva att jag älskar min David så OERHÖRT mycket och är så glad över att få vakna upp varje dag brevid honom. Det är få förunnat att ha det så bra som jag har det och jag är även om jag inte visar det alltid så otroligt glad för det jag har.

Over and out
/Emil

Jaha då har det gått en massa dagar igen utan något inlägg…det går verkligen i vågor med att skriva eller inte. Jag måste bättra mig om det ska finnas någon mening med bloggen! Ja nu har jag i alla fall tagit mig i kragen och jag sitter i köket och lyssnar på lite musik samtidigt som David häckar vid sin dator framför tvn där han halvt om halvt följet hockeyn där HV71 spelar slutspelsmatcher.

Det har varit en väldigt intensiv helg med mycket trevligheter, men det har också blivit en hel del nytta gjort! I fredags kände jag att det bara ska bli så underbart skönt med helg och att jag bara vill komma hem och slänga mig i soffan och sen inte gå upp därifrån på hela helgen. Blev det så då? Nä inte direkt för David var inte hemma när jag kom hem så jag började städa lite härhemma och det var skönt när det var klart och man känner att nu kan man i alla fall ta det lugnt ett par dagar innan det ser ut som kriget igen med hår överallt.

David hade köpt med sig västerbottenpaj hem och till det åt vi en god sallad och lite bröd med smör på. Det finns inget godare än nybakade baguetter med bregott på! Det är så otroligt gott att man lätt kan föräta sig på det. Sen på kvällen var det första avsnittet av Talang 2009 och jag måste säga att jag inte är så impad av det programet, men det är ju mest skit på tv nuförtiden. Fattar inte var alla bra serier och fredagsunderhållningar har tagit vägen?

I går så bar det av till Uppsala och det kändes underbart att vi äntligen fick tummen loss och åkte dit! Det är något jag velat en längre tid och igår så blev det äntligen av och jag är nu i efterhand glad att vi väntade för igår så var det ett underbart vårväder och vi tittade på folk och även i affärer. Åt gott och bara umgicks med varandra. Det är sådant jag älskar för då gör man något tillsammans och det ger så mycket mer än att glo på tv eller att gå i samma jäkla affärer ännu en gång. Det kan också vara skoj ibland, men en ny stad ger lite extra krydda till det hela.

Det som jag dock kommer att vilja göra lite mer nästa gång vi åker dit är att vandra omkring i områdena kring domkyrkan för där såg ut att vara mycket gamla underbara hus som vi nu bara passerade snabbt på väg tillbaka till bilen från domkyrkan. Kyrkan var vi inne i och det första vi gjorde var att tända ett ljus för alla de nära och kära som inte finns kvar i jordelivet utan vakar över oss på något annat ställe. Det är något jag alltid försöker göra när jag är i en kyrka för jag tycker att ljusborgen är så otroligt vacker och jag tror att så länge vi har en människa med oss i tanken så lever den personen vidare i evighet. Det är så jag tror att man hamnar antingen i himmelen eller i helvetet, men det är de som lever på jorden som till viss del avgör detta med hur de minns personen ifråga…

Domkyrkan är också otroligt stor och det finns många fina kulturskatter i denna kyrka, men också en och annan känd person som ligger begraven här. Dock tycker jag det är synd att den nya orgeln inte riktigt är byggd för att passa in i kyrkan, utan den känns helt malplace och det är skittråkigt! Har man överhuvudtaget tänkt när man lät bygga den där och i den där hemska färgen?

Det enda som jag inte gillade med Uppsala var att det var SVINDYRT att pakera där, men vi får väl försöka hitta något bättre ställe nästa gång där det inte går loss på hur mycket som för några timmar….

På kvällen hade jag bätt en av mina bästa kompisar Per att komma och hälsa på samt att hjälpa oss att byta från vinter- till sommardäck och det gjorde han så gärna. Det är ju hans absolut största hobby att får leka med bilar (ja han gillar att sy också, men jag tror att bilarna kommer snäppet högre på skalan!). När han och David lekte med bilen så fixade jag med tvätten så att det blev en tom tvättkorg igen och jag var till och med så duktig att jag manglade lakanen så att vi kunde sova på riktigt släta lakan igår! *ler*

Idag var vi uppe med tuppen igen (varit uppe kring åtta varje morgon de senaste helgerna, vilket är jättebra för då mister man inte en hel dag, men det skulle aldrig hänt Emil för ett år sedan då jag gärna sov till minst 10-11) och har fått mycket gjort. Vi har rensat ut gaderoberna och skänkt klädder till UFF, vi har slängt skor och även en massa galjar och annat som bara legat och skräpat här hemma. Dock var det fler än vi som rensat idag så när vi kom till återvinningen så var det kö in till centralen. Det är då man inser att man faktiskt bor i en storstad! Jag har en tendens att glömma det ibland…

Tanken var idag att vi skulle gå en promenad i stan och ut mot kungsholmen och även gå förbi stadshuset, men det regnade i morse så den planerade promenaden och lunchen vi skulle bjuda Per på får vi ta en annan helg….Våren borde komma för att stanna snart, inte sant?

Nä nu ska jag ta och läsa lite så får vi se om det kanske blir något mer inlägg idag…
Kram på er alla därute och hoppas ni haft en lika lugn, rolig och effektiv helg som vi haft!

Vill bara säga MEGAGRATTIS till min sambo på hans 29 års dag! Nu är det "bara" ett år kvar tills han blir 30 och gammal på riktigt! *LER*

Tyvärr jobbar jag dock länge idag och kommer inte hem förrens sent, men får fira lite då innan man går och lägger sig…

Hoppas ni alla har en bra dag därute!
Kram Emil

Sitter på jobbet en timme tidigare än jag borde igen, vet inte varför jag börjat komma tidigare till jobbet om morgnarna, men en sak vet jag och det är att jag mår utmärkt idag och jag känner mig bättre och bättre för varje dag som går. Visst ifrågasätter jag saker och ting emellanåt och undrar om det jag känner är besvarat, men då får jag sansa mig och se lite mer till vad som visas än vad som sägs. Det brukar lugna mig!

I helgen har vi haft besök av Davids föräldrar som kom upp till oss med ett jäkla snöande i fredags. Det hade tydligen varit så en stor del av vägen, vilket medförde att resan tog en längre stund än den borde. När de kom fram så börjades det med maten direkt och vi bjöd på hasselbackspotatis, marinerade kycklingfiléer, sås samt en god sallad. Det var skoj att se hur glad David är när hans föräldrar är på besök (ja han är glad i vanliga fall också!), men jag tycker att det var mycket synd att hans systrar tyvärr inte kunde komma med av olika anledningar. Hoppas dock att jag får träffa dem snart ändå!

Stora delar av lördagen gick åt till att kolla runt på stan och jag som i normala fall aldrig hittar något började med att köpa ett par nya jättefina skor som jag använder för första gången idag. I affär nummer två (Brothers) så hittade David en cardigan som faktiskt passade bra och jag kände mig inte jättefet i den så det blev en sådan också. Sen kom vi in på Souk och jag såg att de hade en skobutik där som jag tidigare köpt ett par skor i som sömmarna börjat gå sönder på. Jag hade som tur var skorna på mig så jag tänkte att jag kan ju gå in och påtala att jag inte är nöjd med hur de går sönder efter bara ett år. Sagt och gjort så beklagade jag mig och expediten gav mig 250 kr att välja ett par nya skor för. Det kallar jag service!!!

Mitt i shoppingrundan så hamnade vi på ett café vid sturegallerian där vi satte oss och förfriskade oss med lite dricka innan det bar av mot nya affärer. Det blev lite shoppande för mig, men för de andras del vart det dåligt med det… Lite synd när man kommer till Stockholm för att handla lite så hittar man inget, men det är så det kan vara ibland. Jag kan känna likadant när jag kommer till Kalmar och hittar saker, men inte hittar något här hemma.

På kvällen så firade vi David, hans pappa och mamma som alla fyller år ungefär samtidigt. Jag hade bland annat köpt Maja Gullstrands nya skiva till honom och tänkte att han kunde ju få en present lite tidigare (han fyller på onsdag egentligen). Dömma om min och inte minst hans besvikelse då det var en samlingsskiva av hennes två ända släppta album! Den enda låten som var ny var hennes låt från melodifestivalen. Så det var bara att åka och byta igår för han har ju hennes album sen tidigare.

Igår tog vi det mest lugnt, ja på förmiddagen så var vi i Kungens kurva och tittade på Bo:X ett shoppingcenter med bara inredningsbutiker och ibland känner jag att man skulle haft så mycket pengar så man inte behöver titta på prislapparna för oj vad dyrt mycket av heminredningen är! Det finns dock mycket snyggt och jag kan ibland känna att jag skulle vilja styla om ett rum och ha ett tema i det på ett annat sätt än idag, men det är så in i skogen dyrt och det vi har idag är också jättefint!

I morse var det segt att komma ur sängen, men det beror mycket på att det är sommartid och klockan egentligen bara var 6 när jag kom upp… Det kommer dock att vara okay igen om bara en dag eller två.

Nä nu ska jag väl börja förbereda mig för ännu en arbetsdag som jag har bestämt ska bli skitbra! Visst låter det bra? Jag hoppas att ni också får en underbar dag.

Det var riktigt skönt att gråta! Det var som om något tungt inom mig fick lite frid och kom ur mig…jag är inne i en process nu och jag tror att den är jättebra för mig. Det finns dock alltid avigsidor med allt och denna avigsidan är att jag blir lättirriterad och det har tyvärr gått ut över nära och kära som jag älskar över allt annat. Jag har varit lätt frånvarande, krävande och inte alltid så lyssnande.

En annan sak som slått mig är att jag inte varit lika frispråkig i bloggen längre som när jag en gång startade den. Då var jag mer öppen och jag tänkte inte igenom det jag skrev så mycket innan jag publicerade det. Nu när jag vet att många av de jag känner läser bloggen så har jag blivit mer fundersam på hur det jag skriver ska tas emot och därför inte skrivit ut allt. Det kanske jag ändrar på nu för jag måste bara skriva av mig!

Detta har på sätt och vis hämat mig i mitt skrivande som var meningen att det skulle vara en ventil och på så sätt skulle jag kunna släppa på alla de tankar jag har. Det är inte alltid skoj att läsa bloggen, det vet jag för en del inlägg (ganska många!) är jättelånga och ibland riktigt tunga att ta sig igenom. Det som också slagit mig när jag ser tillbaka i bloggen är att samtidigt som den är väldigt ledsen och deprimerad i långa avsnitt så finns det alltid en gnutta hopp och glädje.

Jag var iväg till kuratorn igår och detta besöket var nog det jobbigaste hittills och värre kommer det säkerligen att bli, men samtidigt så känner jag att vi är på rätt väg. Jag börjar förstå varför jag t.ex. kan tända på en sekund mot min pappa som jag tycker mycket om och det är helt enkelt att när jag känner att jag har fel eller blir “hotad” så är det direkt istället för att säga; “du har rätt”, alla taggar utåt och så blir det en lång diskussion där ingen ger sig. Detta har även hänt med David som jag älskar över allt annat, men han har precis samma sätt att trigga igång mig som pappa. De är för övrigt lika i mycket de två!

En annan sak är att jag genom livet istället för att ta tag i mina känslor av t.ex. att inte räcka till, skam, ledsamhet, glädje och sorg så har jag dränkt mig i aktiviteter. Det har varit på gymnasiet att jag grottade ner mig i skolan, valde till så många kurser jag fick och pluggade jättemycket (men fick med mig en riktigt god vän i Jenny som alltid fanns där för mig!) för att slippa ta tag i mig själv. Jag funderade inte ens på förhållande som de flesta i den åldern både har och skaffar sig. Därefter kom en mellanperiod då jag jobba heltid på djursjukhuset och extra på McDonald’s, inte heller där mycket tid över för att fundera på sig själv och sitt liv?

Sen flyttade jag till Malmö och det var nu jag i alla fall fick en liten ändring i livet och började komma på rätt spår. Jag var helt själv i den bemärkelsen att jag bode ensam i en lägenhet och kände inte någon mer därnere förutom min släkt. Jag jobbade på dagarna på Apoteket, men på kvällarna hade man en hel del tid att fundera. Det var här jag blev medlem på QX och började erkänna för mig själv att jag är homosexuell. Det var också här jag började att sörja det jag missat i livet och att det kom upp en massa känslor som jag inte ville ta tag i. Jag åkte på kattutställningar i stort sätt varje helg och även om jag älskat det jag gjort så är det en sorts flykt från känslorna.

Jag sökte in till högskolan och samma sak nu att jag började som alla i normal takt, jag träffade Thomas som sårade mig rejält och alla gamla sår fläktes upp igen och jag började plugga mer och mer. Till slut fick kattutställningarna inte plats i livet då jag valde till nya extrakurser hela tiden. Allt för att hålla mig ovanför vattenytan, men tillslut brakade allt och jag åkte in till psykakuten i Kalmar och fick då äntligen lite hjälp, eller ja det var vad jag hade hoppats! Jag fick antidepressiva utskrivet (som jag vägra ta för jag ville åt problemet inte bara ha något emot depressionen) och den samtalsterapeuten jag fick ansåg efter två gånger att vi inte behövde ses för att jag var smart nog att klara mina problem själv, för jag kände ju till dem och kunde klargöra vad felet var. Det han dock missade var att jag inte visste hur jag skulle ta mig ur det hela!

Det blev helt enkelt en lång utbildning på kort tid med toppbetyg och stipendie. Alla runtomkring var jätteglada för min skull och jag borde vara jättestolt, men det var jag inte. Jag kände bara tomhet som jag då inte kunde förklara, men som jag nu insett berode på att ännu en flyktväg hade stängts.

Det som dock såg annorlunda ut i livet då var att jag hade en vid min sida som jag älskar mycket och han mig. Men tilliten sattes på ett stort prov då det var långt emellan oss och för en stund så tappade jag all tilltro på att det skulle vara vi. Det som hände gjorde otroligt ont i mig och jag kom åter tillbaka till alla sår från förr som inte fått läka ut. Jag bestämde mig dock för att inte fly för detta är den mannen jag vill dela mitt liv med!

För att göra en lång historia lite kortare så tog jag tillslut kontakt med bankhälsan för att jag mådde så psykiskt dåligt. Jag kunde inte somna på kvällarna och jag var alltid helt slut. En konflikt på jobbet var droppen som fick bägaren att rinna över och jag kände att nur orkar jag bara inte mer. Jag var nästan på väg in i den berömda väggen.

Det är jag glad för idag för nu äntligen kanske jag kan få ro! Kanske bara kan sitta ner och bara vara utan att känna att jag är onyttig eller egentligen borde göra en massa annat. Jag vill också finna den enorma ro och trygghet som jag kan se i David. Jag hade ett jobbigt samtal igår med min älskade igår om vad det är som händer inom mig och jag hoppas han förstår i alla fall en del av det. Skulle så inte vara fallet så hoppas jag att han säger något för om inte han förstår hur ska någon annan kunna göra det?

Jag håller på att tvinga mig själv att inte fly in i något nytt utan att faktiskt ta tag i mig själv, låta mig känna och faktiskt släppa en tår eller två. Det är kanske det kroppen behöver och det var otroligt skönt efter att jag haft min gråtattack igår! Detta blev ett långt inlägg, men jag har så mycket tankar och funderingar inom mig som jag måste få ut. Jag har bestämt mig och det är att en gång för alla göra upp med det förflutna och äntligen hitta fram till kärleken åt mig själv och även om jag är rädd så ska det bara gå vägen denna gången!

…får väl fortsätta att berätta om mina läkarbesök. Igår var jag som sagt på bankhälsan och idag likaså för att få lite provsvar och lämna nya prover. Besöket gick bra och jag har inte haft lika ont idag som jag hade i tisdags och onsdags, men det ömar lite emellanåt. Läkaren tror att det kan vara njursten som spökar och har därför skickat en remiss för ultraljud så det återstår att se hur länge jag får vänta innan jag får komma på det.

Annars har det inte hänt så mycket mer än att jag var hemma efter 21 i tisdags för jag var på akuten, efter 19 igår för jag jobba och idag jobbar jag till 20 så jag är hemma återigen sent. Inte mycket tid över för att träffa och prata med min älskling, men det får vi väl ta igen på lördag förmiddag för sen på eftermiddagen får vi besök från Göteborg som ska se på melodifestivalen tillsammans med oss. Det ska bli jätteskoj och trevligt att träffa Daniel och Markus igen.

Nä nu ska jag bara slappa de sista 30 minuterna av min lunch och sen är det back to work, as always!

Vaknade klockan 05:00 av att Irma fick för sig att nu hade jag och David legat för länge bakom en stängd dörr och det gick då inte för sig. Så från och till under nästan en timma beklagade hon sig utanför dörren och till slut orkade jag inte mer och jag var ju ändå klarvaken så jag gick upp precis lagom till Tv4 Nyhetsmorgon. La mig i soffan med en filt, Irma på magen och Wera på sidan om spinnande. Utanför så viner vinden och det snöar som om det vore december. Ja jag kan bara inte känna mig neråt då! Detta är ju livet, det enda som inte passar in är snön, för den förstör lite av den vårkänslan som jag försöker uppbringa, men den kommer snart!

Jag fixade till mig, rakade mig och tog en dusch… David äter lite frukost (och jag som vanligt är inte riktigt redo för att äta något) och jag börjar dra av soffan och katternas klätterställning från hår och sen åker dammsugare fram och jag kör igenom lägenheten. Det känns så otroligt skönt att ha det rent omkring mig och det är skönt att ha lite mer tid på morgonen! Nu sitter jag här i soffan med Wera brevid och äter en liten skål med flingor och fil samt dricker the. Jag ska vara hos psykologen nio så jag har åtminstone 30 minuter till att bara slappna av och ta det lugnt.

Det enda som rusar runt i huvudet är att jag inte riktigt fått till uppgiften som jag har till besöket idag. Nämligen att skriva ner och inse vad som är bra med mig själv och hur jag ska kunna sätta mig själv i första rummet. Det låter inte så svårt när man skriver det såhär, men det är grymt jobbigt att faktiskt komma fram till något som man själv också tror på. Det är dock otroligt skönt att ha börjat på promenaden mot bättre självinsikt och självbild!

Ja vad ska jag mer skriva? Var hemma i Örsjö i helgen och det var otroligt skönt att få träffa familjen igen! Man saknar dem massor mellan varven och det är skönt att veta att de alltid finns där.

Nä nu måste jag fixa det sista och boka tvättid så att jag kan fixa det ikväll, fy tusan vad jag mår bra idag!

Hoppas ni alla får en lika bra dag som jag hoppas att jag kommer ha!

Over and out

Vad hände igår då? Ja jag hade tänkt skriva om det igår kväll, men det blev inte av så här kommer en sammanfattning!

När jag vakna igår var jag på ett dåligt humör, jag kände bara att allt var tråkigt och att jag var så trött på mig själv och över min bitterhet på att aldrig gå ner i vikt, ja ni vet det vanliga. Jag hade bestämt mig för att gå en långpromenad och på så sätt komma tillbaka hem go och glad och inte utsätta min stackars älskling för mina nycker och humörssvängningar. David var dock upp ganska omgående han också så jag kom inte iväg utan beklagade mig istället över hur skitigt det var därhemma och att vi borde göra sovrummet kattfritt så att vi inte ligger och sover i skiten i alla fall.

Nu låter det kanske som att vi har det skitigt hemma, men så är inet fallet, däremot är det hårigt då vi har två perserkatter som dessutom har sovit i sängen sen de var kattungar. Det skulle det nu bli ändring på och jag och David städade ur sovrummet rejält, fick upp tavlan som väntat på att bli upphängd sen vi flyttade in i lägenheten och det blev ganska fint. Sen åkte katternas klösträd ut i köket och så ut med allt på balkongen för att vädras.

Jag tänkte att jag måste ta tag i problemet till håren också och slängde både Irma och Wera i badet så nu är de så otroligt vackra och luktar gott, men ack så sura de var i natt och i morse för att de inte får komma in i sovrummet! Det kommer nog att ta några nätter innan Irma ger sig och slutar skrika utanför dörren. Hon har ju alltid hatat när någon dörr är stängd och nu har helt plötsligt en stängts för evigt, hua!

Efter kattbaden så var ju hela badrummet fullt med hår och jag var inne på att storstäda så fronten på badkaret åkte av och hela golvet under knäskurades, ja hela badrummet faktiskt och även avloppet fick sig en rengöring så nu ska det också vara i tipp topp. Under tiden så städade David resten av lägenheten och fixade så att det var skinande rent överallt och vi kunde luta oss tillbaka i soffan och känna oss nöjda!

Senare på kvällen åkte jag till Sickla för att handla lite och David passa på att ta en dusch. När jag går där med min inköpslista på ICA så känner jag bara att jag är så in i skogen trött på att tycka synd om mig själv och att kämpa utan att det funkar med vikten så vad gör jag? Jo jag anser att vi bör få unna oss varsin semla så jag köper detta! Jag kan bara säga att den semlan var bättre än sex! När man inte ätit något sött på flera veckor så var en semla en bomb utan dess like och jag njöt av varenda tugga! Dock kände jag mig megafet efteråt, men det var det tusan värt!

Med andra ord så hade jag en bra helg där vi fick mycket gjort och det känns helt underbart! Nu är det bara tvätten och att fixa förrådet som är kvar, men det får vi ta tag i senare!

Ha en underbar måndag därute!

Så har det äntligen varit helg igen! Måste säga att det varit en riktigt trevlig helg som har gått alldeles för fort. Igår så kände jag mig rastlös och hade fått för mig att jag skulle gå till skarpnäck och tillbaka precis som jag gjorde förra helgen. David ville dock in och titta lite på bokrean så jag passade på att gå in till city istället. Väl där gick vi först på Åhlens, men deras rea var inte mycket att hänga i granen tyckte jag och vi gick vidare till Akademibokhandeln där jag hitta en deckare för 10 kr, vilket kändes som ett riktigt kap (den kosta 89 kr på Åhlens). Sen hittade jag Alan Greenspans självbiografi som jag ser fram emot att läsa. Det får bli den och Bill Clintons i sommar om jag inte tar mig för dem tidigare. Det är ju två tegelstenar som troligen går in rätt mycket i varandra.

Jag hittade också Herman Lindquist samlade verk rörande historien om Sverige som är i nio delar, men jag vet inte om jag ska köpa det eller inte, får se vad som händer. Från den sista affären så bestämde vi oss för att äta och David följer inte LCHF direkt längre så han passade på att äta en god pizza och jag åt en underbar sallad med en dressing blandad med någon form av ost, oliver, olja som sedan var blandad med kuckling. Ja det är bland det godaste jag ätit i salladsväg!

På eftermiddagen i lördags bar det iväg till sickla och SF biografen där vi hade köpt biljetter till män som hatar kvinnor. Jag var riktigt nervös inför filmen då jag läst böckerna och bara ÄLSKAR dem! Då brukar ju filmen i stort sätt alltid bli en besvikelse, men jag måste säga att jag är grymt imponerad över hur de lyckats få ihop en riktigt bra film utan att tappa någon stor eller väsentlig del av bokens innehåll. Det är med andra ord en film som jag varmt kan rekommendera!

Igår kväll var det så dags för det som är obligatoriskt sedan ett par helger tillbaka, nämligen melodifestivalens fjärde delfinal från Malmö. Med tanke på hur uruselt startfältet var förra helgen så hade jag inga höga förhoppningar, men så jäkla bra det var igår alltså! Alla kunde lätt ha vunnit förra veckans delfinal och även om jag inte var så förtjust i Agnes låt så kommer den nog växa och bli bättre. En låt som jag däremot fastnade för på en gång var bidrag åtta skriven av Fredrik Kempe och framförd av Malena Emman. Denna låt satte sig rakt i hjärtat på mig precis som Vincero gjorde med Fredrik Kempe för några år sedan!

Nu på lördag får jag dock se om jag ser andra chansen, jag har aldrig varit förtjust i den och kommer nog inte bli det heller. Det upplägget passar mig inte alls och jag är så förbannad på upplägget som är i år också där man ska rösta och rösta och rösta så jag har helt enkelt struntat i att rösta!

Så var hela lördagen bara underbar då? Nä jag har mina downs fortfarande då jag känner mig fet, ful och bara allmänt trött på att hela tiden behöva tänka på varenda sak jag stoppar i mig och sen inte veta hur fan man ska bete sig för att gå ner i vikt. Den ena säger räkna kalorier, den andra ät fet, men inte kolhydrater osv. Det enda jag vet är att jag står stadigt på 80 kg och jag är så in i helvete trött på att vara överviktig!

Nä nu ska jag ta och slappa lite för det har varit storstädning här idag, men mer om det senare!

Sitter ensam i soffan och lyssnar på "när alla vännerna gått hem" av Per Gessle med Gyllene Tider.  Vet inte varför, men den låten har spelat en otroligt stor roll i mitt liv. Jag tror det härör från den tiden då jag inte ens visste vad en vän var, det var liksom något diffust för i mitt liv fanns då familjen som har spelat otroligt stor roll för mig, sen fans där mina plågoandar och däremellan var det mest de som tyckte synd om mig, men som inte vågade göra något. Då var denna låten på något sätt lugnande för mig, den illustrerade så väl för mig att jag även om jag var själv så kunde jag åtminstone glädjas med att jag inte kunde bli övergiven av något jag inte har!

Nä nu ska jag inte grotta ner mig i det förflutna, men det var skönt att höra låten igen! Den kom bara sådär utan förvarning på min iTunes.

Idag är det en vacker dag om man skulle sitta inne hemma med en kopp the eller varm chocklad, men att gå ut känns mindre lockande. Snön hänger tugnt på träden och det är helt vitt överallt. Jag vill ju ha vår, men om den inte kommer nu så är detta bättre än grådask.

Sitter egentligen här i soffan och laddar för att ta steget ut och gå mot arbetet, men det känns inte alls lockande, men har ju lovat mig själv att kämpa satan för att komma igång med viktminskningen igen, eller i alla fall bygga muskler. Det sägs ju att det ena förbränner det andra!

Helgen har varit bra och vi har ätit gott, igår satt vi dessutom och småpratade lite och spelade yatzy, vilket jag tycker är jätteskoj! Det kan man göra om så otroligt många ämnen, men ibland är det svårt att få igång en konversation för man vet inte i vilken ände man ska börja. Är det någon som känner igen sig i det?

Nä nu ska jag dra på mig ytterkläderna och ta tjuren vid hornen och gå mina 10 000 steg till jobbet!

Ha en underbar dag därute, för det tänker jag i alla fall ha!

Idag har jag varit och tränat på lunchen igen!

Har bytt från Friskis och Svettis till Nautilus och det känns underbart, inte för att jag inte tränar på friskis utan för att jag nu kan träna på lunchen då nautilus bara är runt hörnet från jobbet. Det är dessutom riktigt trevlig personal som redan hejar med namn fastän jag bara varit där två gånger. Känns underbart att bli bemött på detta sätt!

Jag passade på att vara nyttig i morse också med att börja med disken och därefter snöra på mig skorna och gå hela vägen in till arbetet. Det tar mig ca 1 timme och 15 minuter och det är när man väl kommer fram en underbar känsla! Så idag har jag med råge kommit upp i mina 12 000 steg, vilket känns riktigt bra.

I helgen har jag och älsklingen tagit det lugnt, i lördags var det alla hjärtans dag och den började redan i fredags då jag fick en underbart vacker blomma av gubben som jag valde att ställa i hallen så nu är det den jag först ser när jag kommer hem och sist innan jag går hemifrån!

I lördags var vi på IKEA och köpte lite olika saker, bland annat ljus eftersom det går åt mängder i vårt hem av just ljus. Det är så underbart att tända en massa på kvällen och bara njuta av värmen och ljuset som de sprider. Det har dessutom varit behövligt nu när det varit så skiftande temperatur ute för då hänger inte värmen i lägenheten med, vilket resulterar i väldigt kallt innomhusklimat.

I lördags åt vi gott också inför melodifestivalen, det vart helstekt lax med romsås och som efterrätt blev det min specialite nämligen pannacotta.

Vad hände igår då? Ja David satt mest framför tv där han titta på VM i skidor (var en massa olika) och när han inte gjorde det så rengjorde han hela spisen invändigt och utvändigt (visst är han duktig, min älskling?). Själv så gick jag till Sickla och runt lite för motionens, men också för att tänka lite. Det är skönt att ibland bara få vara och inte tänka eller tänka massor.

På kvällen gick jag och David en promenad också, vilket jag uppskattar enormt mycket för då pratar man lite samtidigt som man gör något tillsammans. Det är också nyttigt för oss så vi inte förvandlas till två soffpotatisar.

Nä nu ska jag ta och sura lite för det är ju helt dött på jobbet idag….

Kram på er därute

Ja det är väl en bra sammanfattning av gårdagen och dagen!

Igår efter jobb så skyndade jag mig hem för att möta spisreperatören som skulle laga vår spis. Fläkten som ska gå har nämligen slutat fungera (trodde jag och David), men snacka om att vi skämdes då reparatören talade om att läge ett på fläkten bara är när man vill ha fläkten aktiverad på ugnen och läge två var om man vill ha fläkten aktiverad för både plattorna och ugnen. Det blev lite pinsams, men nu vet vi att spisen är som den ska vara!

Efter det så åkte jag och David till en badmintonhall på söder där vi för första gången skulle spela badminton ihop. Jag hade kvar lite träningsvärk sen dagen innan då jag var på gymet, men inte värre än att jag kunde spela. Det som jag däremot inte hade räknat med var att David var så bra på detta så jag sprang runt på min banhalva som en idiot och var helt slut efter 20 minuter och då såg han inte ens ansträngd ut. Sen fortsatte det så och jag kan bara konstatera att jag måste träna mycket mer och att jag inte fått de gener som han har som inte tränar men ändå har en kondis utan dess like!

Det var hur som helst jätteskoj att spela, men jag har en grym träningsvärk idag i benen, skinkan och ena armen! Blir till att träna mycket mer framöver så att det blir lite stil och klass även på mig och då kanske jag ska kunna ge älsklingen en riktig match där han inte utklassar mig så totalt som han gjorde igår.

När vi sen kom hem igårkväll så åt vi en jättegod middag och slappade framför tvn, döm då om vår förvåning när det plötsligt bara säger "poff" och tvn blir svart. David trodde först att jag gjort något, men så var inte fallet. Vi är därför nu helt utan tv, så det återstår att se om det blir en ny inhandlad på söndag eller måndag. För utan kan man ju inte vara, eller?!

Nu ska jag surfa runt lite innan det är dags att gå in och jobba efter lunchen igen, men ha en udnerbar helg därute!