Varför följa stigen, när jag kan gå där det inte finns någon stig och efterlämna fotspår?

Häromdagen när jag lyssnade på musik i iPoden så hajade jag till. Ni vet ibland lyssnar man på musik, men man lyssnar inte riktigt på vad personen ifråga sjunger. Jag har säkert hört låten tidigare, men det var först nu jag hajade till och reflekterade över vad Magnus Uggla egentligen sjunger i hans låt Å, han kysste mig! Inte visste jag att Uggla gjort en text med så homoerotiska kopplingar som denna. Ja döm själva! Underbar låt!

Han lura med mej hem till hans kvart, uppe på Kungsholmsstrand,
han sa det skulle va en stor jävla fest, uppe på Kungsholmsstrand.
I hissen klämde han sej upp in mot mej,
hans armar ringlade sig runt kring mej,
aouh ouh, ouh, ouh, ouh, ouh, när han kysste mej.
Det var naturligtvis, inte en enda själ uppe i hans lägenhet,
han såg bort från mej, för att inte visa sin förlägenhet.
Han bjöd mej en soffa av zebraskinn,
och hällde upp ett dricksglas fullt med gin,
jag smalt när han böjde sig mot mej och kysste mej.
Nog hade jag blivit kysst, men aldrig så förut,
jag skrek i hans öra: - Låt det aldrig ta slut.
Han ursäktade sej, att han hade burit sej så illa åt,
men va fan gjorde det, nu när han hade fått mej så jävla K.. [piiiip]?
Han böjde sej ner mot min späda kropp, i hans armar låg jag när han lyfte mej upp,
jag blixtra till i hela kroppen när han kysste mej.
Nog hade jag blivit kysst, men aldrig så förut,
jag skrek i hans öra: - Låt det aldrig ta slut.
Sen älskade vi i lägenhetens alla rum,
i köket och i hallen, i hans vardagsrum,
jag blixtra till i hela kroppen, när han kysste mej.
Sen älskade vi i lägenhetens alla rum,
i köket och i hallen, i hans vardagsrum,
aouh ouh, ouh, ouh, ouh, ouh, när han kysste mej.
Sen älskade vi i lägenhetens alla rum,
i köket och i hallen, i hans vardagsrum,
aouh ouh, ouh, ouh, ouh, ouh, när han kysste mej.

Det blev inte att jag tog mig tid att skriva någonting mer igår. Det var en skön dag då jag och älsklingen bara slappade, vilket var otroligt skönt efter en intensiv vecka!

Förra veckan var det äntligen Pride i Stockholm, något som både jag och David sett fram emot. Det som hägrat mest och som vi sett främst fram emot var Schalgerkvällen. Den blev dock en besvikelse i många bemärkelser, men det återkommer jag till för jag tänkte försöka sammanfatta veckan dag för dag!

På måndagen var det invigning av festivalen i kungsträdgården, vilket i mina ögon var ett riktigt smart drag av prideorganisationen. Det kostade nämligen inget att se invigningen som det gjort tidigare när den varit på Skansen. Invigningen gick vi på tillsammans med Stefan och väl där stötte vi på Alexandra (Hbt-sossen) och hennes fru Åsa. Det föll sig därför naturligt att vi tillsammans banade oss fram mot schenkanten och fick riktigt bra ståplats. Väl där så dök efter en stund Stefan och hans pojkvän Christoffer upp och anslöt till oss. De hade inte köpt något veckopass och var osäkra på om de skulle till pridepark överhuvudtaget, något jag tyckte verka trist!

Tisdagen och Onsdagen vart det seminarier i pridehouse och jag tog det bara allmänt lugnt, var en runda i pridepark också medans David var "prideledig" och laddade inför Torsdagen och Schalgerkvällen. Christoffer och Stefan hade under tiden kommit fram till att de skulle köpa biljetter och Christoffer letade upp mig på facebook och undrade om vi ville komma och förfesta lite med dem. Lät jättetrevligt och vi behöver ju lära känna lite nya människor i Stockholm så varför inte? Det vart skittrevligt och vi var laddade inför en helkväll i parken avnjutandes schlager. Tyvärr blev det inte som förra året när den ena överraskningen efter den andra dök upp på scenen. Nu blev det mer fyra timmars segdragen coverspelning med ett och annat guldkorn! Det var nämligen bandet Schlagerfeber som skulle fixa schlagerkvällen i år och det var en massa medleyn och covers från dem på kända schlagerlåtar, dock inte alla så populära i gayvärlden! Man borde känna till sin målgrupp?! Sen däremellan så kom det en och annan känd artist, men bara från det senaste årtiondet! DÅLIGT om jag får säga vad jag tycker! Dock var det skoj att se Alexander Rybak, denna charmiga norske gutt!

På fredagen skulle det vara 90-talskväll, mingel fixat av ingen mindre än Irmeli Krans (den alltid like charmanta polisen!) och umgänge med Christoffer och Stefan (ja vi terrade varandra hela priden!). Vi började med minglet och det var superfixat med dricka, kallskuret och otroligt trevligare officerare som serverade oss. Jag träffade många gamla bekantskaper, men också några nya och det var underbart att vi gick med vänner så att David hade någon att prata med när jag snurrade runt och minglade! På kvällen blev det en sväng i parken för att se slutet av 90-talskvällen och E-types uppträdande (hans röst är inte den bästa längre..) och när det var slut hängde vi med hem till Christoffer och Stefan och satt och prata lite innan vi märkte att klockan var över ett på natten, tänka sig David var nästan piggare än mig! *LER*

På lördagen var vi slitna och det var dags för den stora paraden. För första gången hade jag kommit fram till att jag inte skulle gå i paraden utan faktiskt se den som publik, något jag aldrig gjort tidigare. Jag ångrar mig inte en sekund även om jag kände mig lite som en svikare för att jag inte tågade med s-studenter och hbts genom stan! Det som gjorde störst intryck på mig var när RFSL tågade fram för de som inte har möjlighet att fira pride, eller ens vara öppen med sin läggning. De var alla klädda i svart med tryckta t-shirts med orden "Marching for Those Who Can’t", deras munnar var igenklistrade med silvertejp och först i tåget fick ett antal personer som kistbärare, bärandes på en svart kista med röda rosor på locket. Detta synintryck blev för mycket för mig, det var så många känslor inom mig så jag fällde både en och två tårar! Jag kan ibland känna att man slås för lite här i Sverige när man i vissa länder döms till döden bara av att känna som jag, men samtidigt så har vi massor kvar att göra i Sverige och deffenetivt i Världen!

På lördagskvällen var det avslutningsframträdande och Marit Bergman börjar bli en ny idol, för tidigt att säga ännu, men jag gillar hennes stil på scenen och även hennes röst från och till. Får se om jag vänjer mig mer vid henne, men årets pridelåt är SUPERBRA!

Nä detta får räcka från årets pride och jag är glad att vi lärt känna lite nya människor!

Jag är fan inte klok idag….nu sitter jag här i soffan och gråter. Det är inte för att jag är ledsen på något sätt för något som hänt nu, men jag har varit så upp och ner i humör på sista tiden. Det känns som att jag är lite vilse (minst sagt) i mig själv och inte riktigt vet vart jag står i livet. Jag vet inte om jag nämnt det tidigare i bloggen, men jag har börjat gå hos en beteendevetare/kurator och varit där tre gånger och det är jättebra tror äntligen att jag är på rätt spår, men det är också otroligt jobbigt då det finns saker att jobba med, minst sagt och mycket känslor som kommer upp. Saker som man lagt åt sidan och inte riktigt jobbat igenom som man borde.

Jag har i många tidigare inlägg berört ämnet mobbing och det jag tror att jag varit mest öppen i kan läsas här.

Anledningen till att jag kom att tänka på detta just nu är att rätt som det var så spelades en låt i min iPod som jag inte hört på säkert ett år och den drog fram så många minnen på en millisekund. Det räckte att höra intrott till Ainbusk Singers "Jag mötte Lassie" så brast det. Jag är lite ur balans, men just denna låten har även om jag inte tänkte på tidigare spelat en otroligt stor roll för mig. Jag identifierade mig med texten och min Lassie var familjen då det inte direkt fanns några vänner att tillgå. Jag kommer ihåg att vi hade den på en gamal hederlig singel skiva och jag kommer fortfarande ihåg omslaget med en ledsen clowns ansikte på. Den spelade jag många gånger…

För er som inte hört låten så går texten såhär:
"Det var en dag och jag var fyra år, jag trodde mer på det onda än det som var gott.
Jag var fyra år och det fanns hemska typer i mitt rum, svarta tapeter, kalla trumpeter, blodpannkakor och planeter och luftens surrande slag.
Mörkret var mycket mörkt och ensam och rädd var jag, tycker ingen om mig, ingen tycker om mig!
Då kom hon som ljus ur mörkret, hon slickade min kind och sa; Hos mig är du trygg och varm, jag ska värma ditt hjärta, jag tycker om dig, och i hennes ögon tindrade kärleken.

Jag mötte Lassie, jag mötte Lassie och jag såg att godhet fanns.
Hoppets stjärna lyste klart runt hennes ludna svans.
Jag mötte Lassie, jag mötte Lassie och viskade till mig sitt vov.
Vi är tass i hand och i mitt hjärta känndes love.

Om man är liten och svag (änglarna gråter), och blir slagen med slag (när själar dör).
Ingenting man begriper men hjärtat det skriker; varför?
Om man är liten och svag (mångubben snyftar), Varje natt varje dag (bland tysta moln).
Av allt ont blir man blå inuti utanpå varför finns jag?
Men hemskhet kan vända och maskrosor tända sina knoppar att växa upp i gryningen.
När spökena glufsar mot jaget då lufsar hon till oss mig och dig med all sin kärlek.

Jag mötte Lassie, jag mötte Lassie, älskling du är som en ros.
Du pussar mina ledsna tårar men din mjuka nos.
Jag mötte Lassie, jag mötte Lassie, hon gör mig så varm och glad.
Tillsammans går vi tass i hand på livets promenad.

Hemskhet kan vända och maskrosor tända sina knoppar till att växa upp till tusenden, när spökena glufsar mot jaget då lufsar hon till oss mig och dig med all sin kärlek.
Jag mötte Lassie, jag mötte Lassie och jag såg att godhet fanns.
Hoppets stjärna lyste klart runt hennes ludna svans.
Jag mötte Lassie, jag mötte Lassie hon viskade till mig sitt vov.
Vi är tass i hand och i mitt hjärta kändes lugn.
Vi är tass i hand och i mitt hjärta kändes lugn."

Nä nu orkar jag inte skriva mer, men ni får ha en bra dag så ska jag ta tag i mina känslor!

….något vi älskar att hata?

Ja det kan man verkligen fråga sig för det känns nästan som att det är genre som är på väg att dö ut, men samtidigt så får program såsom dansbandskampen hela Sverige att bänka sig framför tvn. Då kan man fråga sig om det är för att man tycker att det är löjligt, eller om musiken faktiskt är medryckande och bra?

Idag har det i alla fall genom spotify spelats dansband härhemma för hela slanten och det är musik som man är mer eller mindre uppväxt med. Det går inte att åka bil med min morfar utan att man får höra Thorleifs, Vikingarna eller något annat dansband kommer ur högtalarna och jag känner hur varm jag faktiskt blir i kroppen av musiken.

Visst det är kanske lite för smörigt ibland, men alla svenskar (i stort sätt) kan sina Sista ljuva åren, Leende guldbruna ögon osv. Det är en musikskatt som vi inte får underskatta. En annan sak som slått mig är att vissa dansband är okay för att de blivit "poppis" såsom Barbados och Friends, men att gilla Vikingarna är ju inte alls lika okay, för de är ju "gamla" och tråkiga.

Ja jag vet egentligen inte vart detta inlägg skulle leda, men jag kan bara konstatera att jag gillar mycket olika musikstilar och nu var det längesedan jag lyssnade på det så idag får jag mig den välbehövliga vitamininjektion av dansband som jag kanske saknat!

Ha en underbar dag därute!
Kram Emil

…får väl fortsätta att berätta om mina läkarbesök. Igår var jag som sagt på bankhälsan och idag likaså för att få lite provsvar och lämna nya prover. Besöket gick bra och jag har inte haft lika ont idag som jag hade i tisdags och onsdags, men det ömar lite emellanåt. Läkaren tror att det kan vara njursten som spökar och har därför skickat en remiss för ultraljud så det återstår att se hur länge jag får vänta innan jag får komma på det.

Annars har det inte hänt så mycket mer än att jag var hemma efter 21 i tisdags för jag var på akuten, efter 19 igår för jag jobba och idag jobbar jag till 20 så jag är hemma återigen sent. Inte mycket tid över för att träffa och prata med min älskling, men det får vi väl ta igen på lördag förmiddag för sen på eftermiddagen får vi besök från Göteborg som ska se på melodifestivalen tillsammans med oss. Det ska bli jätteskoj och trevligt att träffa Daniel och Markus igen.

Nä nu ska jag bara slappa de sista 30 minuterna av min lunch och sen är det back to work, as always!

Så har det äntligen varit helg igen! Måste säga att det varit en riktigt trevlig helg som har gått alldeles för fort. Igår så kände jag mig rastlös och hade fått för mig att jag skulle gå till skarpnäck och tillbaka precis som jag gjorde förra helgen. David ville dock in och titta lite på bokrean så jag passade på att gå in till city istället. Väl där gick vi först på Åhlens, men deras rea var inte mycket att hänga i granen tyckte jag och vi gick vidare till Akademibokhandeln där jag hitta en deckare för 10 kr, vilket kändes som ett riktigt kap (den kosta 89 kr på Åhlens). Sen hittade jag Alan Greenspans självbiografi som jag ser fram emot att läsa. Det får bli den och Bill Clintons i sommar om jag inte tar mig för dem tidigare. Det är ju två tegelstenar som troligen går in rätt mycket i varandra.

Jag hittade också Herman Lindquist samlade verk rörande historien om Sverige som är i nio delar, men jag vet inte om jag ska köpa det eller inte, får se vad som händer. Från den sista affären så bestämde vi oss för att äta och David följer inte LCHF direkt längre så han passade på att äta en god pizza och jag åt en underbar sallad med en dressing blandad med någon form av ost, oliver, olja som sedan var blandad med kuckling. Ja det är bland det godaste jag ätit i salladsväg!

På eftermiddagen i lördags bar det iväg till sickla och SF biografen där vi hade köpt biljetter till män som hatar kvinnor. Jag var riktigt nervös inför filmen då jag läst böckerna och bara ÄLSKAR dem! Då brukar ju filmen i stort sätt alltid bli en besvikelse, men jag måste säga att jag är grymt imponerad över hur de lyckats få ihop en riktigt bra film utan att tappa någon stor eller väsentlig del av bokens innehåll. Det är med andra ord en film som jag varmt kan rekommendera!

Igår kväll var det så dags för det som är obligatoriskt sedan ett par helger tillbaka, nämligen melodifestivalens fjärde delfinal från Malmö. Med tanke på hur uruselt startfältet var förra helgen så hade jag inga höga förhoppningar, men så jäkla bra det var igår alltså! Alla kunde lätt ha vunnit förra veckans delfinal och även om jag inte var så förtjust i Agnes låt så kommer den nog växa och bli bättre. En låt som jag däremot fastnade för på en gång var bidrag åtta skriven av Fredrik Kempe och framförd av Malena Emman. Denna låt satte sig rakt i hjärtat på mig precis som Vincero gjorde med Fredrik Kempe för några år sedan!

Nu på lördag får jag dock se om jag ser andra chansen, jag har aldrig varit förtjust i den och kommer nog inte bli det heller. Det upplägget passar mig inte alls och jag är så förbannad på upplägget som är i år också där man ska rösta och rösta och rösta så jag har helt enkelt struntat i att rösta!

Så var hela lördagen bara underbar då? Nä jag har mina downs fortfarande då jag känner mig fet, ful och bara allmänt trött på att hela tiden behöva tänka på varenda sak jag stoppar i mig och sen inte veta hur fan man ska bete sig för att gå ner i vikt. Den ena säger räkna kalorier, den andra ät fet, men inte kolhydrater osv. Det enda jag vet är att jag står stadigt på 80 kg och jag är så in i helvete trött på att vara överviktig!

Nä nu ska jag ta och slappa lite för det har varit storstädning här idag, men mer om det senare!

Så var det äntligen fredag och helgen börjar om några timmar! Det ska bli så underbart skönt att bara få slappna av och ta det lugnt…eller ja lugnt vet jag inte om det blir.

Imorgon kommer Fredrik på middag och ska se körslaget med oss. Han åker upp från Borås idag och ska stanna i stan över helgen. Ska bli skoj att se honom igen, det var Pride sist vi sågs och det var ju ett bra tag sen. Får se om vi kommer på något gott att laga till middag också.

På söndag ska jag och David fika med en kille som jag inte träffat på två år. Sist var nyårsafton 2006 och det ska bli jätteskoj att få lite "catch up" på vad som hänt i hans liv. Han har ju återupptagit hästtränandet och tävlandet också har jag för mig. Alltid skoj att träffa gamla bekanta.

Förutom att träffa två trevliga killar så ska vi nog bara slappa i helgen, jag vill läsa ut min bok av Herman Lindqvist och sen leta upp någon annan bok jag inte läst. Jag ska också motivera mig själv att komma igång med träningen, det är inte det lättaste!! Varför ska det vara så svårt?!

Nä nu ska jag inte skriva mer utan försöka dra mig ut till jobbet igen, kan ju inte ha lunch hela dagen!

Sitter i soffan och njuter av lite musik från Björn Afzelius och en och annan schlagerlåt som krypit sig in i spellistan samtidigt som jag försöker lära mig allt om placeringsrådgivning. Det är ganska skönt att gå upp tidigt (när jag väl kommit upp ur sängen såklart), men jag är ju världens sjusovare och har väldigt dålig självdiciplin när det gäller att svänga benen över sängkanten. Idag har jag dock lyckats och nu sitter jag här i soffan och David ligger lungt kvar i sängen och är bara söt!

Idag är det Friidrott på tv från OS så jag behöver inte fundera över vad David ska göra, men orkar jag själv sitta framför TVn hela dagen? Nej jag tror att jag kommer försöka passa in några tider på det jag vill se och ta en långpromenad innan allt drar igång. Igår blev det nästan 15 000 steg och jag tänkte inte vara sämre idag. Visst kanske ska gå lite fortare idag, men det är så skönt att göra något sen om det påverkar vikten eller inte har jag ingen aning om. Det är ju i och för sig det som är tanken, men huvudsaken är att jag mår bättre.

Jag har försökt göra en analys av hur livet ser ut och kan väl summera det med att det ser väldigt bra ut, med en del småsaker som kan finjusteras. Tänker dock inte rada upp dem nu när allt bara är mysigt och trevligt!

Nä nu kom David intrillandes så jag ska väl göra lite kaffe till honom och frukost till oss båda! Kan ni tänka er vad det första han gör när han kommer in i vardagsrummet och soffan? Precis!! Sätter på tvn. *Hmm*

Ha en underbar dag därute

Det var ett välfyllt Patricia igår och det var riktigt skoj! Jag är glad att vi åkte dit och det är faktiskt riktigt skoj att gå ut ibland. Nu ska jag dock vänta ett tag till nästa gång för det tär inte bara på kroppen utan också på ekonomin och det sistnämnda är en ickevara för mig just nu då jag inte får a-kassa och inte börjar mitt nya arbete förrens den 4/8-08.

Igår när vi skulle till tunnelbanan så var vi ute i sista sekund som vanligt och fick springa sista bite och vips så bara kom en trotoarkant och nockade mig totalt. Jag föll handlöst i gatan och David såg så förvånad ut när jag helt plötsligt bara stupade…tog emot med händerna som man gör så jag har  lite skrapsår där just nu och lite blåmärke på benen, men vad gör det vi skulle ju ut och festa!

In på McDonalds vid slussen för att rengöra mina vita (som då var zebrarandiga) jeans så att jag såg någorlunda snygg ut och sen var festen igång! Det blev mycket dans till schlager och lite dans längst ner i fjolljollen, men den musiken är för tung för mig och jag kan inte sjunga med och då blir det tråkigt så jag försökte hålla mig längst upp och utomhus! Helt underbart, men de borde införa rökförbud där!

På natten när vi skulle hem insåg vi att det för tusan fortfarande är busstrejk och att ta en svarttaxi igen kommer inte på tal så jag och min älskade vi tog helt enkelt apostlahästarna och gick våra 45 minuter hem. Det var grymt jobbigt, men samtidigt lite skönt att få gå av sig och nyktra till lite!

Nu ska jag ta disken som är sen igår….

Jag har blivit helt frälst av Afzelius texter på sistone och detta är en av låtarna som går varm i min iPod för tillfället. Jag kan bara råda er som läser härinne ibland att lyssna lite på hans texter och musik och det finns många tänkvärda låtar såsom Ikaros, En kungens man m.fl. Han skriver det som många kanske tänker, men inte säger!

Galakväll (1994)
Text och musik: Björn Afzelius

Nu är det galakväll, nu ska man vara snäll.
Nu ska man le mot dom man helst vill slå ihjäl.
Nu samlas damerna runt fotograferna;
Nu börjar kampen mot rivalerna.

Här umgås duktigt folk, som lyckats med nåt stort,
med kända pundhuven som aldrig får nåt gjort.
Här talar dom som kan med dom som inget kan,
och alla låtsas tycka om varann.

Här står en sossepamp med nån sorts transvestit,
och med en moderat han tycker är en skit.
Nu är dom du och bror, dom idkar öppet hor;
I afton sitter dom vid samma bord.

Och älskarinnan till den kände regissör’n
förför den man som regissörens fru förfört.
Och alla vet dom allt, och alla sväljer allt;
Det handlar bara om att komma fram.

Runt journalisterna flockas artisterna
vars karriärer inte längre går så bra.
Dom säljer skilsmässor, dom säljer otrohet;
Dom säljer vad som helst för att hänga med.

Man säljer ut sitt barn, man säljer ut sin mor,
man säljer ut sin själ, man säljer ut sin tro.
Och har man inget eget som man kan sälja bra,
så drar man till med skvaller och förtal.

Och runt i stugorna sitter dom dödliga
och ser på bilderna av alla stjärnorna.
En del har mist sitt jobb, en del har mist sitt hopp,
en del kan inte längre ta sej opp.
Man varför skriva om den trista vardagen?
I morgon är det galakväll igen.

Idag har jag och David handlat inför vår lilla "julfest" det började med att vi var på A6 och handlade julklapp till min mamma och pappa sen passade vi på att köpa ett spel till kvällen också. Det blev melodifestivalspelet som är en dvd där man tydligen får frågor, ska sjunga refrängen osv. Jag ser fram emot att testa det och våra kunskaper om schalgerfestivalen!

Annars är det en lugn dag och helg och jag hoppas att kvällen blir trevlig! Ser fram emot att lära känna Davids vänner lite bättre än jag redan gör!

På fredagen var jag tvungen att gå upp tidigt, lite tung i skallen efter rödvinet, men ändå inte bakis. Skulle iväg och träffa Micke som jag haft kontakt med mycket via telefon och msn, men vi har aldrig träffats live så lite nervös var jag allt! Det hade jag inte behövt vara för han var precis lika go som jag uppfattat tidigare, om än lite stressad då jag träffa honom mellan två sändningar. Det är bara att hoppas att det inte dröjer alltför länge tills vi ses igen!

Från Micke bar det av till gamla stan för en fika med en vän från QX som jag pratat med lite fram och tillbaka. Det är alltid nice med nya människor och hans vänner som också var med var mycket trevliga. Vet inte om han var rädd för mig eftersom han hade med sig "backup", men jag är ju inte farlig! Det komiska var att när vi satt på detta fik så trillade Laila in med lite SSUare från Göteborg som skulle med på kongressen på lördagen. Lite roligt att de just skulle komma till det caféet vi satt på, det finns ju några i Stockholm att välja på!

Vad hände mer på fredagen?! Jo det var ju en liten konsert också…den får jag ju inte glömma! Från gamla stan bar det av till hotellet där jag lämnade min väska, tog en snabbdusch och sen bar det av mot globen och Dolly! Det var massor med folk när jag kom fram, ändå var jag där en timma före start. Förväntningen hängde i luften, det hade ju gått lång tid sen biljetten bokades!

Sen var hon bara där! Denna korta lilla dam som ändå gått över 60 års strecket och hon glänste! Jaja, inte undra på det när hela hon var ju full av paljetter, men det var ju ändå hon! Hon hade en underbar röst fortfarande och en glöd som jag skulle vilja tro är densamma som när hon slog igenom på 60-talet. Hon må vara gammal i år räknat, men i energi och utseende så är hon nog inte en dag över 30!

Hon körde fina medley, sina bluegrasslåtar och sen såklart sina hits genom åren och det var underbart att bara stampa takten, sjunga med och njuta! Att få sväva bort i några timmar och bara slippa tänka på hela omvärlden….

Nä nu får jag städa lite sen återkommer jag med resten av helgen!

Idag har jag suttit på en föreläsning och den var inte så jättegivande…kanske för att tankarna var på annat håll, eller för att jag helt enkelt inte tyckte att det gav ett endaste skit?! Det enda jag fick ut av dagen var huvudvärk och den vill inte ge med sig heller! :S

En kompis ringde mig ikväll, vilket borde kännas trevligt och göra mig glad, men nu känndes det inte alls så! Han har haft den underbara turen att träffa en kille som blev hans pojkvän ganska snabbt och jag vet inte varför, men jag känner mig bara så ledsem och nedstämd när jag pratar med honom. Det är som om jag mist honom! Jag gillar honom jättemycket, men jag tror helt enkelt att jag utan att själv ha velat erkänna det gått och hoppats på att han ska vara den rätta! Det är nu ganska uppenbart att så inte är fallet, men det känns ändå otroligt jobbigt att han har hittat någon samtidigt som jag är så otroligt glad för hans skull. Det är skumt att man kan känna så tvetydliga känslor, men kroppen och hjärnan är inte alltid så logisk!

Alla verkar lyckas och jag börjar allvarligt att ifrågasätta när det är min tur, om det kommer att bli min tur? När ska jag lyckas och få känna det där underbara? Ja jag vet, man är mer fri när man är singel och att det finns otroligt många vackra klyshor som man kan få höra när man börjar ge upp, men jag vill inte höra dem mer! Jag börjar bli rädd om inte livrädd att jagt ska få leva mitt liv i ensamhet, ja inte ensamhet där jag inte har någon för vänner har jag, utan en ensamhet där det inte finns någon som vill dela mitt liv och låta mig dela sitt som pojkvän! Jag har en "slogan" ¨på min sida vars andemening är att jag vill bryta mönster och inte bara traska på utefter de stigar och följa de fotspår som finns sedan tidigare. Jag vill gå min egen väg, men måste det innebära att jag går ensam? Finns där ingen därute som vill efterlämna sina fotspår tillsammans med mig? Det sägs så fint att det finns en för alla därute, men jag börjar ge upp hoppet. Jag vet att jag är inne i något som liknas med depression, men ja det är svårt att försöka se positivt på livet i vanliga fall och nu är det en absurd situation!

Nä nu ska jag försöka bryta det negativa tankemönstret för det är inte nyttigt för mig! I helgen ska jag till Stockholm som jag nämnt tidigare och där ska jag träffa en kille som också är sosse och det ska bli jätteskoj! Han verkar vara en så underbart go och vettig kille! Jag har pratat med honom via msn och QX en längre tid nu och jag ska äntligen få träffa honom live! Intressant att se om vi har lika mycket att prata om live som vi har haft via telefonen! Detta är något jag verkligen sett fram emot de sista veckorna och jag har lovat honom att han ska få se en anna sida av mig som varit frånvarande en längre tid. Jag hoppas därför att Dolly Parton på fredag får mig på bättre humör! Det borde hon lyckas med!!

Jag går också och hoppas på att få ett gästleg till den extra partikongressen! Alltid skoj med chans att träffa nya människor och jag ser fram emot att få träffa Laila och ta en fika igen!

På söndag ska jag och se Al Gores film tillsammans med killen jag nämnde tidigare som handlar om miljöhotet som finns mot vår jord! Det är Margot Wallström som ska hålla ett litet inledningsanförande. Det ska bli jätteintressant att få träffa henne samt höra vad hon har att säga om miljön innan jag drar ut på havet för att lyssna på schlagers på en liten dygnskryssning…

Nä nu ska jag gå och lägga mig i min ensamhet och inte försöka tänka på den, även om det självklart tar emot! Ensamheten måste vara bland det hemskaste som finns när man inte vill ha den och bland det mest befriande när man bara väntat på den! Ja jag vet inte, men jag vill inte vara ensam!! Inte nu, inte i det förgångna och absolut inte i framtiden!

Kram på er därute!

"Det är en hård värld utanför
Full av ensamma människor
Ingen som hör dig
Ingen som ser dig när du går
Och det verkar som kärleken är till för några få
När du bäst behöver nån är det ingen som orkar höra på
Det här är en sång för alla dom som aldrig hittat nån att dela sin glädje och sorg med
En sång för alla dom som inte kommer hem till någon som frågar hur det är
Denna sången är till dom

Ingen frågar när du kommer
Ingen saknar dig när du går Ingen delar din dröm
Ingen undrar hur du mår
Jag ser människor omkring mig
Ser dom jobba dygnet runt
För att slippa känna efter hur dom egentligen mår
Det här är en sång för alla dom som aldrig hittat nån att dela sin glädje och sorg med
En sång för alla dom som inte kommer hem till någon som frågar hur det är
Den här sången är till dom

Mitt hjärta gick med tunga steg nerför gatan till vårt hus och jag minns när vi flyttade in där, det var 1987
Hur som helst så jag stod där en bra stund medan molnen drog förbi och från ett öppet fönster hördes en melodi
En sång för alla dom som aldrig hittat nån att dela sin glädje och sorg med
En sång för alla dom som inte kommer hem till någon som frågar hur det är
Denna sången är till dom"

Är det någon som lyssnat på texten på denna underbara låt? Troligen inte! Den är så hemsk så det både räcker och blir över! Jag är en sådan person som lyssnar mycket på textter och jag brukar vara noga med att påpeka detta också, men denna låten har gått mig förbi!

Jag känner idag när jag ser och hör texten en oerhörd smärta och Mauro har lyckats sätta pekfingret på min känsla! Speciellt i stycket som säger: "Och jag ser människor omkring mig, ser dom jobba dygnet runt för att slippa känna efter hur dom egentligen mår" kan det bli mer Emil än så? Det är ju såhär jag håller på, eller höllt på får jag säga för nu har jag dragit ner på livet i stort! Visst håller igång som en "normal" människa, men det är en nedrustning mot det jag har gjort de senaste åren!

Så har det då varit final i melodifestivalen efter så många veckor! Det är nästan snudd på för lång tid nu alltså, det förtar mycket av stämningen! Dessutom får ju låtarna spelas på radio, vilket också förstör lite av stämningen med melodifestivalen och att låtarna är i stort sätt okända…nu vet vi ju alla att så inte är fallet, men tidigare hörde vi dem åtminstone inte i radio före finalen var avgjord! THE ARK tog hem segern och ja vad ska man säga? Ola Salo och kompani som aldrig skulle ställa upp har nu visat att det är lite coolt med melodifestival, även om man heter Ola Salo och inte gör traditionell schlagermusik! Jag tror att vi kan ha stora chanser med låten trots att jag hade andra favoriter som föll bort på vägen…

Jag måste också säga att jag är förvånad över Anna Books dåliga placering, jag hade trott att hon skulle få mer än ett ynka poäng! Var det inte lite väl snålt!? Jaja, nu är det avgjort i alla fall och jag hoppas vi placerar oss top tre i Helsingfors!

Jag skrev ju i lördags och igår var jag inte i stånd till att formulera ihop något alls för jag mådde så dåligt! Jag skrev bland annat om att jag inte hinner med mitt liv och det stadiet har eskalerat på sista tiden och fick sin eruption igår. Känns som att jag inte har någon kontroll alls längre! Jag har svårt att sova, svårt att känna mig pigg, svårt att fokusera, svårt att slappna av och ja varenda liten sak jag tar mig för blir till ett jätteprojekt då jag först måste intala mig att det måste göras. Jag blir trött för minsta lilla och jag vill bara sova, men när jag lägger mig så är jag bara orolig och kan inte komma till ro.

Återkommer till det, men först vill jag berätta om lördagen som trots allt var trevlig. Magnus var här på besök och såg melodifestivalen med mig och det var jättetrevligt, han uppskattade maten och tyckte att det var jättegott, vilket självklart var skoj. Melodifestivalen var ju inte någon höjdare direkt och jag börjar fundera på att strunta i den och inte se de två sista gångerna. Nu har svenska folket två gånger röstat bort riktigt bra bidrag! Först ut var Magnus Carlsson med en av de bästa låtarna han tävlat med och i lördags var det Christer Lindarws (After Dark) tur att åka på samma nit och vad röstade vi vidare istället?! Ja jag vet inte vad jag ska säga, men det är synd för Christer hade det bästa nummret i hela festivalen och även ett av de bästa bidragen om man frågar mig!

Jag har idag varig i kontakt med en läkare och ska få komma dit på torsdag och prata om vad som är problemet och sen får jag se om hon kan hjälpa mig på något sätt. Jag har kommit till en punkt i livet där jag känner att allt saknar mening, jag är som jag beskrev tidigare nästan mer som en zoombie än Emil idag! Jag mår inte bra i mig själv och det är en mäng olika saker som inte stämmer. Jag satt och prata med Emma igår (en gammal vän sen jag och hon var aktiv med katter) och det var då jag sakta börja inse att jag faktiskt har tappat ca 1/3 av min kropp, jag har kommit ut som bög, jag har bytt yrke, jag passar inte riktigt in någonstans, jag är smartare än genomsnittet och har så alltid varit. Jag resonerar och tänker inte som de flesta andra i min ålder, utan tänker alltsom oftast ett, två och ibland tre steg längre. Jag har oftast 100 järn i elden och när något går emot och jag mår dåligt så ökar jag på antalet järn. Detta för att jag inte ska få för mycket tid att fundera och överlägga med mig själv om livet. Jag börjar helt enkelt känna att jag har tappat fotfästet! Jag vet inte vem jag är längre, jag vet inte vad jag är och jag vet inte hur jag ska bete mig för att ändra på det.

Usch jag vet att det är mycket depremerande i denna blogg, men om det är så att vissa inte orka läsa så fine. Det är bland annat för detta som min blogg finns, att jag ska få skriva av mig!

Jag hoppas att läkaren kan hjälpa mig på torsdag, vet att det inte löser sig på fem minuter, men jag måste göra något nu! Känns som jag driver mig själv utför stupet snart, jag kan och vill inte det! Jag måste hålla andan tills jag är övanför vattenytan igen och jag hoppas det är snart, mycket snart! Det är inte lätt att hålla den glada fasaden uppe, visa mot alla att Emil, han är som vanligt och han finns där för att hjälpa med tentaplugg, läxor och som stöd! Det är alltid så, jag finns för de jag tycker om och vill så göra, men vem finns där för mig? Vem ser att jag mår riktigt dåligt? Vem orkar med mig? Var finns min Emil som tar hand om mig?!

Ja då har jag ännu en gång suttit och lyssnat på Kom Ut och bestämde mig för att lägga ut texten från låten och det är en mycket vacker text! Tänk om alla kunde tänka på de ord som Christer sjunger! Det är alltså Christer Lindarw som gör låten för de som inte känner till det och den var officiell pridelåt förra året. Texten betyder oerhört mycket för mig då jag kan fästa så mycket känslor som fanns innan jag kom ut i låten! Det var upp och nergångar och man var livrädd att bli påkommen, så rädd att jag inte ens vågade gå på dejt! Så mycket jag missade bara för att jag var rädd för mig själv och för att jag inte kunde vara bög! Det kan man ju inte vara, ändå visste jag hur det pirra i magen när jag prata med en söt kille, hur mycket jag kände en längtan efter en pojkvän osv. Trots det så intalade jag mig att jag inte kunde vara gay. Då bodde jag i Malmö och hade ju alla möjligheter i världena tt gå på gayklubb och faktiskt lära känna människor, men jag satt hemma och gömde mig i min lägenhet!

Sen är det andra aspekter av låten som jag gillar, vi kan t.ex ta stycket där alla människor fritt ska få välja vem de vill vara, ja varför kan inte alla bögar tänka på det också?! Det är nämligen inte bara heterosexuella som är fördomsfulla! Vi måste inse att vi alla ska få vara de individer vi vill vara och det är de vår rengbågsflagga står för! Att var och en ska kunna få vara den de blivit och är utan att för den sakens skull bli utsatta för fördomar av olika slag. Det är i mina ögon en text som skulle kunna ge många en tankeställare om de bara ser till texten!

Underbar text, underbar sångare och underbar musikvideo som kan ses här: Kom Ut med Christer Lindarw och Stockholms Gaykör!

Ta er tiden att lyssna på låten och tänk på vad som egentligen sägs i den! Vi är alldeles för dåliga på det i Sverige över lag! Vi missar så otroligt fina texter för att de är lätta att tralla med i! Jag vet själv hur jag gång på gång hört en låt, men först månader senare insett vad låten egentligen handlar om!

Kram Emil

Tillsammans
Drar vi ut idag
Tillsammans
Tar ett andetag
Tillsammans
Möter sommaren
Tillsammans
Som är här igen
Tillsammans
Under regnbågen
Vi söker
Den stora mångfalden
Där färger
Blandas med varan
Och alla
Väljer sin nyans

Kom ut
Livet är en fest
Kom ut
När det är som bäst
Kom ut
Inget är som förr
Kom ut
Glänta lite på din dörr
Kom ut
Ge dig själv en chans
Kom ut
I en lekfull dans
Kom ut
Inget är som förr
Kom ut
Öppna upp din dörr
Kom ut

Tillsammans
Börjar vi på nytt
Tillsammans
Nu när frosten flytt
I sommar
Nattens leenden
Välkomnar
Heta återseenden
Du tvekar
Varför då min vän
Ta steget
Rätt ut i kärleken
Kom ut nu
Och lämna mörkret kvar
I ljuset
Blir du underbar

Kom ut
Livet är en fest
Kom ut
När det är som bäst
Kom ut
Spänning som förför
Kom ut
Öppna upp din dörr
Kom ut
Ge dig själv en chans
Kom ut
I en lekfull dans
Kom ut
Inget är som förr
Kom ut
Dags att öppna upp din dörr

Byt ut din trånga garderob
Gaderob
Mot en öppen äng
Hör jublet här utanför
Passa på
Passa på
Sparka upp din dörr
(Ohh) Sparka upp din dörr

Kom ut
Livet är en fest
Kom ut
Med en självklar gest
Kom ut
Inget är som förr
Kom ut
Dags att sparka upp din dörr

(Ahh)
Ge dig själv en chans
Kom ut
I en lekfull dans
Kom ut
Inget är som förr
Kom ut
Sparka upp din dörr
Kom ut
Livet är en fest
Kom ut
Med en självklar gest
Kom ut
Inget är som förr
Så kom ut
Dags att sparka upp din dörr

Så sparka upp din dörr och kom ut
Kom ut
Kom ut
(mmm)
Kom ut
(mmm)
Kom ut

Dags att sparka upp din dörr
(Aah) ge dig själv en chans
(Det är dags nu, mm)
I en lekfull dans
(De blir nog bra, det är en vacker dag)
Inget är som förr
Sparka upp din dörr
Kom ut

Ja då var det lördag igen! Det var fasiken vad tiden springer på, det går ju undan alltså! Ibland känns det som att jag inte hänger med…allt går undan i 180 och jag undrar om det är jag eller någon annan som sitter vid ratten för mitt liv? Jag ska ta över så fort jag hinner! *ler*

Jag är lite gladare idag än jag varit på några veckor tror jag, jag har nämligen något att se fram emot ikväll. Magnus kommer på besök och jag ska bjuda på middag, lite gott vin och så ska vi se melodifestivalen! Det blir nog trevligt hoppas jag, det var ju det när jag var och åt middag med honom häromveckan!

Jag skriver på uppsatsen också och det går sakta, men faktiskt säkert framåt! Jag har börjat komma in i ämnet och det känns som att det ska kunna bli riktigt bra! Får hoppas att känslan stämmer, för jag är ju inte så bra på det där med känslor som många vet! *ASG*

Jag har inte tjuvlyssnat på låtarna till melodifestivalen denna gången för jag vill se och uppleva dem första gången på tv som det ska vara! Jag hoppas att After Dark har en grymt bra låt och detsamma med Uggla! Blir svårt för dem båda att imponera på mig tror jag för jag har så höga förhoppningar!

Nä nu får jag återgå till pluggandet om jag ska hinna städa och laga middagen!

Kram på er alla därute och ha en underbar lördag!

Igår hade Emma party och det var en jättetrevlig fest! Jag hoppas hon är nöjd med sin 20års dag och att det i hennes ögon var en lyckad fest för det var hennes afton utan tvekan! Det vart såklart melodifestival en stund också och bidrag efter bidrag framfördes…när det var dags för de fem som kunde gå vidare så hade jag rätt på alla fem vilket kändes bra! Sen kommer då chocken att Magnus inte gick vidare!! Jag var helt säker på att det skulle stå mellan Nanne och Sonia, men ack nej! Vad tänkte svenska folket på? Var de så säkra på Magnus att de helt enkelt inte röstade på honom? Ja jag kan ju börja undra för denna låten var jättebra!

Måns är het som få! Han skulle gärna få vara bög och se lilla mig! *haha* Han hade kvällens bästa nummer och bästa låt och att han gick vidare till globen var i mina ögon en självklarhet! Något som i mina öron inte var en lika stor självklarhet var Sebastian, men med sin nya klippning så vart han jättesnygg och låten var också bättre när man såg den i samband med ett framträdande!

Annars är det väl inte så mycket att skriva om, eller jo en killkompis som beter sig konstigt så jag vart ju lite nedstämd igår minst sagt! Han pendlar så i humör att jag inte ens vet var jag står i förhållande mot honom! Jag tycker jättemycket om honom, men ibland så bara missförstår vi varandra och allt blir bara fel! Igår sa han att han inte ville ha så nära kontakt och visst jag är inte den som är den. Får se vad det blir av det, men jag får väl dra ner lite på mig själv och se vad som händer…..synd bara, men men jag vet inte vad det är som händer ibland i livet och det är nog så för alla!

Nu ska jag njuta av Magnus låt igen!

Kram på er därute